Hållbarhetsordlista
Vad betyder egentligen alla hållbarhetsbegrepp vi hör idag? Vi har tagit fram en ordlista som hjälper dig att reda ut begreppen.
Cirkulär ekonomi
Ett ekonomiskt system som syftar till att nyttja saker så länge det går och återanvända resurser genom återvinning, renovering och återbruk. Detta minskar behovet av nya råmaterial och minimerar avfall.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive)
Ett EU-direktiv som kräver att företag rapportera på ett standardiserat sätt om hållbarhetsinsatser. Målet är ökad transparens och jämförbarhet i företagens hållbarhetsarbete. CSRD ersätter det tidigare direktivet NFRD och blir successivt obligatoriskt från 2024.
Dubbel väsentlighetsbedömning (DVB)
En metod för att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är mest relevanta både för företagets påverkan på samhället och samhällets påverkan på företaget. Detta tillvägagångssätt är centralt inom CSRD.
EU ETS (EU Emissions Trading System)
EU:s system för handel med utsläppsrätter, där företag kan köpa och sälja rättigheter att släppa ut koldioxid. Systemet är ett verktyg för att minska utsläpp genom marknadsdrivna incitament.
EU:s Taxonomi
Ett klassificeringssystem som definierar vilka ekonomiska aktiviteter som anses miljömässigt hållbara. Taxonomin syftar till att vägleda investeringar och skapa en gemensam definition av hållbarhet inom EU.
ESRS (European Sustainability Reporting Standards)
Standarder för hållbarhetsrapportering som specificeras av CSRD. Dessa standarder hjälper företag att rapportera på ett enhetligt sätt inom områden som miljö, socialt ansvar och affärsetik.
GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol)
En internationell standard för att mäta och rapportera växthusgasutsläpp. Protokollet delas in i tre "scopes" för att kategorisera företags direkta och indirekta utsläpp i verksamheten. Det är det mest använda systemet för att säkerställa trovärdiga klimatberäkningar.
- Scope 1 - Direkta utsläpp från företagets egen verksamhet, exempelvis från egna fordon eller produktionsanläggningar. Dessa utsläpp är under företagets direkta kontroll.
- Scope 2 - Indirekta utsläpp från inköpt energi, som el, värme och kyla som företaget använder. Dessa utsläpp sker hos energileverantörer men räknas till företagets klimatpåverkan.
- Scope 3 - Alla andra indirekta utsläpp i värdekedjan, inklusive leverantörers och kunders utsläpp. Det inkluderar hela kedjan från material till slutkonsument. Scope 3 är ofta den största utsläppskategorin.
Hållbarhetsrapport
En rapport där företag redovisar sina åtgärder och resultat inom miljömässiga, sociala och ekonomiska områden (ESG). Syftet är att ge intressenter insyn i företagets hållbarhetsarbete.
Klimatneutralitet
Ett tillstånd där ett företag balanserar sina utsläpp med insatser som kompenserar utsläppen, exempelvis genom återplantering av skog. Målet är att ha netto nollutsläpp av växthusgaser.
Livscykelanalys (LCA)
En metod för att bedöma den totala miljöpåverkan från en produkt under hela dess livscykel, från råmaterial till avfall. Detta ger insikt i vilka steg som påverkar miljön mest och var förbättringar kan göras.
Parisavtalet
Ett globalt klimatavtal från 2015 som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen väl under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. Det kräver att alla länder sätter klimatmål och tar gemensamt ansvar för att minska utsläpp.
Science Based Targets (SBT)
Klimatmål som är vetenskapligt baserade och i linje med Parisavtalet. Dessa mål hjälper företag att minska växthusgasutsläpp för att begränsa global uppvärmning. SBT-målen revideras årligen för att säkerställa överensstämmelse med klimatvetenskapen. Initiativet Science Based Targets (SBTi) inrättades 2015, för att hjälpa företag att sätta utsläppsminskningsmål i linje med klimatvetenskapen, nu finns också branschvägledning och allt fler företag går med i initiativet.