Om studie- och yrkesvägledningen i Västsverige
Den 1 juli införs i obligatorisk prao på högstadiet. Många västsvenska rektorer är tveksamma till reformen och den politiska styrningen av studie- och yrkesvägledningen i Västsverige är undermålig vilket gör att unga väljer ”fel utbildningar”, det visar Västsvenska Handelskammarens senaste rapport.
- Unga och arbetssökande måste få bättre koll på var jobben finns, det är helt avgörande för att näringslivet ska få tillgång till rätt kompetens och kunna växa. Samtidigt ser vi hur området nedprioriteras i skolan, det vill vi ändra på, säger Åsa Vikner, ansvarig för kompetensförsörjning på Västsvenska Handelskammaren.
KÄLLA: Unga röster, Mentor Sverige, 2017, Pluggparadoxen – om ungas studieval och yrkesutbildningarnas oförtjänta rykte, Västsvenska Handelskammaren, 2017
I rapporten som undersöker hur studie- och yrkesvägledningen fungerar i Västsverige har 65 högstadierektorer intervjuats på skolor i 17 kommuner, därtill har kommunernas politiska styrdokument granskats.
- Vi underkänner den politiska styrningen av studie- och yrkesvägledningen i Västsverige. Hälften av kommunerna saknar lokala målsättningar med arbetet på området vilket resulterar i en otydlighet gentemot rektorn, som har det övergripande ansvaret för studie- och yrkesvägledningen på skolan.
Var tredje rektor upplever att huvudmannen inte ställer några krav på dem för arbetet med studie- och yrkesvägledningen och var femte att de inte avrapporterar arbetet till någon.
En fjärdedel av rektorerna är negativa till återinförseln av tio dagars obligatorisk prao på högstadiet. Många av dem är oroliga för hur arbetet med att hitta praoplatser ska lösas rent organisatoriskt, andra för arbetsmiljöansvaret som rektorerna bär på praktikplatserna och för att det inte breddar elevernas arbetsmarknadsperspektiv. Där studie- och yrkesvägledningen uppges fungera över snittet tenderar man att vara mer negativ till reformen.
- Det är i grunden positivt att prao återinförs men det är oerhört viktigt att huvudmännen tar rektorernas oro på allvar och skapar strukturer som underlättar det logistiska arbetet och säkerställer en kvalitativ praoperiod för eleverna. Samt att det finns viss flexibilitet för de skolor som redan har ett upparbetat och fungerande arbetssätt för att öka elevers kunskap om arbetsmarknaden.
Västsvenska Handelskammaren uppmanar västsvenska skolpolitiker att agera för att ungdomar ska få bättre förutsättningar att fatta välgrundade beslut för fortsatta studier och yrkesval. Vi vill se tydligare politisk styrning, inrättandet av långsiktiga planer som tydliggör uppdrag och ansvarsfördelning, mer resurser till studie- och yrkesvägledningen och, där så är möjligt, att lärlingar engageras som handledare för elever som gör prao.
SKARABORG
- Skövde näst sämst när rektorerna betygsätter hur studie- och yrkesvägledningen fungerar i kommunen.
- Skövde och Falköping saknar tydliga politiska målsättningar för arbetet med studie- och yrkesvägledningen. I Lidköping är målsättningarna knapphändiga.
- I Skaraborg ligger man runt snittet (596) i Västra Götaland när det kommer till antalet högstadieelever per studie- och yrkesvägledare på högstadiet. I Falköping är siffran 603, Skövde 543 och Lidköping 421.
FYRBODAL
- Trollhättan är sämst när rektorerna betygsätter hur studie- och yrkesvägledningen fungerar i kommunen.
- 543 högstadieelever går det per studie- och yrkesvägledare i Trollhättan, 388 i Uddevalla. Snittet i Västra Götaland är 596.
- Uddevalla är en av tre kommuner som ställer tydliga krav på studie- och yrkesvägledningen. Trollhättan ställer knapphändiga krav.
BORÅSREGIONEN
- I Borås går det 507 högstadieelever per studie- och yrkesvägledare, det är strax under snittet i Västra Götaland.
- Borås ligger även på snittet när rektorerna betygsätter hur studie- och yrkesvägledningen fungerar i kommunen.
- Borås saknar tydliga politiska målsättningar för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
HALLAND
- Varberg får högst betyg när rektorerna betygsätter hur studie- och yrkesvägledningen fungerar i kommunen.
- Varberg är den kommun som bedöms ha det mest utvecklade arbetet med studie- och yrkesvägledningen i de 17 granskade kommunerna. Tydliga lokala krav ställs, en strategi finns på plats för hur arbetet ska utföras med tydlig ansvarsfördelning. Det går igen även i rektorernas svar.
- I Varberg går det 348 högstadieelever per studie- och yrkesvägledare, det är näst bäst av de granskade kommunerna.
GÖTEBORGSREGIONEN
- I Göteborg går det 1455 högstadieelever per studie- och yrkesvägledare. Det är mer än dubbelt så många som snittet för Västra Götaland (596).
- Göteborg ligger under snittet när rektorerna själva betygsätter hur studie- och yrkesvägledningen fungerar i kommunen.
- Göteborg ställer knapphändiga krav på studie- och yrkesvägledningen i de politiska styrdokumenten
Västsvenska Handelskammaren företräder 2 900 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.
