Uppmaningen: Fler testarenor, ingenjörer och enklare samarbeten

Handelskammarens vd Johan Trouvé öppnade mötet mellan medlemsföretagen och ministern.
– Investeringarna måste öka i västsvensk forskning, många företag kan rent av tänka sig att gå in med halva finansieringen. Näringslivets forskningsbudget i Västsverige är i dag större än statens. Ett exempel på det är det lyckosamma fordonsforskningsprogrammet FFI, säger Johan Trouvé.

Vid samtalet medverkande deltagare från företagen Osstell, som gör tandimplantatdiagnostik, GKN Aerospace och kompositföretaget Oxeon AB.
 – Göteborg har en unik ställning eftersom tandimplantatet uppfanns här, det är dessutom en av de mest framgångsrika medicinska behandlingar som finns. Det sätts ungefär 14 miljoner implantat i patienter varje år. Vi har haft Nobel och Astra Tech, de är utflyttade och uppköpta. Under några år till har vi kvar kompetensen i Sverige, säger Jonas Ehinger från Osstell och fortsätter:
  – Vi kan ta vara på den genom tätare och enklare samarbeten med högskolan. Vi som litet bolag är intresserade av det om det inte är så jobbiga förfaranden. Satsa på olika former av samverkansstöd, vi är gärna med och finansierar. Det finns inte många implantatbolag utanför Göteborg och här görs även hörselimplantat. Vi kan bli ett perfekt kluster.

En viktig del av regeringens politik är att högskolor och universitet ska stärka sin samverkan med det omgivande samhället.
  – En del av anslagen i den kommande forskningspolitiska propositionen kommer också  ha samverkanspremiering. Vi har även en person som ser över samverkan inom Life Science, jag föreslår att du bjuder hit honom, svarar minister Helene Hellmark Knutsson.
Något också Handelskammaren nappar på. Dessutom planeras högskolan byggas ut med nästan 17 000 platser till 2019, ett viktigt skäl för utbyggnaden är att möta det växande kompetensbehovet.

Täta kontakter med forskarvärlden för GKN Aerospace

– Vi har funnits länge och med jämna mellanrum behöver vi transformeras för att behålla konkurrenskraft. Sedan 90-talet har vi byggt upp en modell för samarbete med samhälle och forskningsinstitut. Vi har 40 examensjobb som bedrivs på civilingenjörsutbildningar, 60 doktorander, och tio adjungerade personer som deltar på universiteten på deltid, säger Anders Sjunnesson på GKN Aerospace.

Helene Hellmark Knutsson instämmer i att utbildning inte bara handlar om kompetensförsörjning utan också kunskapsöverföring.
  – Det är det snabbaste sättet att överföra akademisk kunskap och forskning till samhället och företagen. Studenterna står också för mycket av innovationen, naturligtvis med hjälp av den kunskap forskarna tar fram. De stora innovatörerna och de som står för startups och liknande i dag är oftast studenter, säger hon.

Bristen på ingenjörer var också en fråga som diskuterades. Den förra regeringen startade en utbyggnad av ingenjörsutbildningen, men utbildningen dras fortfarande med lågt antal sökande
  – Söktrycket går upp och rekryteringsbasen börjar breddas, fler kvinnor söker sig till ingenjörsutbildningarna nu. Här har också industribranschen ett viktigt arbete att göra och visa att det är kul att komma in i en ganska mansdominerad värld. De senaste åren har andelen sökande kvinnor ökat från 25 procent till 35 procent, säger Helene Hellmark Knutsson.

Lovande materialforskning

– Vi går alltmer mot hybridisering där vi blandar metall med komposit, det bidrar till lättare fordon och flygplan. Vi har 96 procentig export, men det tillverkas snart en ny sportbil i Sverige. Det finns ett gap för att få in ett sådant material i fordonsflottan här i dag. Vi har kommit långt i Sverige med att utvinna kolfiber ur skogsråvara. Den utvecklingen skulle ställa hela industrin på ända och då sitter vi på råvaran. Vi får inte avbryta den satsningen, säger Henrik Blycker från Oxeon. 

– Sverige ska fortsätta att stå starkt i den globala konkurrensen. Våra exporterande företag är mycket viktiga, de bygger välståndet i landet. Vi ska hålla i långsiktigheten inom materialforskningen och se till att den också leder till innovationer. De kommande fyra åren höjer vi forskningsanslagen med 2,8 miljarder kronor. 1, 3 miljarder kronor går till höjda bas- och forskningsanslag direkt till universitet och högskola. De fem samverkansprogrammen får en halv miljard kronor via Vinnova, avslutar Helene Hellmark Knutsson.

Ytterligare medskick var behovet av mer digitalisering i industriella sammanhang och gärna i öppna miljöer. Se till att det finns öppna samarbetscentrum, där det går att bedriva forskning med universitetspersonal, industri och mindre företag. Satsa på testbäddar, lägg nationella samordningsfunktioner i Västsverige, se över våra styrkekluster och placera Rymdstyrelsen i Göteborg.