Tekniska utbildningar behöver mer resurser

Men kompetensbehovet är stort och om vi ska kunna behålla vår konkurrenskraft, behöver ambitionerna med de gymnasiala teknikutbildningarna höjas. I dag avsätts inte tillräckliga medel för dessa, skriver Johan Trouvé, Västsvenska handelskammaren, och Jonas Ransgård (M).

Varje vardag går drygt 40 000 personer till ett arbete inom tillverkningsindustrin i Göteborg – många av dessa till ett arbete relaterat till fordonsindustrin som, till följd av större framgångar under de senaste åren, kunnat nyanställa många nya medarbetare. Och det är en bredd av kompetens som behövs.

Läs mer: Livskarriäristerna - om milleniegenerationen på arbetsplatsen

Inom tillverkningsindustrin ställs i dag helt andra krav på vad som tidigare ansetts vara ganska enkla arbeten. Datorisering och digitalisering förändrar kravprofilerna när industriföretagen söker kompetens och det påverkar kraven på gymnasieutbildningarnas utformning. Kvalitet och ambition kostar pengar. Anmärkningsvärt nog för Sveriges största industrikluster så har Göteborgs teknikutbildningar i dag en av landets absolut lägsta ersättningar.

Svårt att hitta kompetens

Det är också tydligt att företagen har svårt att rekrytera den kompetens de efterfrågar. I Västsvenska Handelskammarens undersökning Ledarkollen, uppger fyra av fem västsvenska företagsledare att deras största professionella utmaning de kommande åren är att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. I den tillverkande sektorn är behovet av yrkesutbildad kompetens extra stort – fyra av fem anger att tillgången på yrkesutbildad kompetens är viktig och hälften tycker att den är svår att rekrytera.

Basen för rekryteringen till industrin i Göteborg är de tekniska utbildningarna på gymnasial och eftergymnasial nivå. Därför är det viktigt att dessa utformas så att de blir relevanta för såväl arbetsgivare som för elever – de måste baseras på verkliga förhållanden och att eleverna rustas med såväl teoretiska som praktiska kunskaper som kan tillämpas i arbetslivet. Annars riskerar det att uppstå ett olyckligt kompetensglapp mellan vad arbetsgivarna kräver och vad eleverna bär med sig.

För låg ersättning

Nödvändigt för att kunna erbjuda relevanta teknikutbildningar på gymnasienivå är att de ekonomiska ersättningarna är tillräckliga. En högkvalitativ teknikutbildning kräver att skolan har tillgång till avancerad utrustning som medger laborationsmiljöer som liknar de faktiska förhållandena i fabrikerna med linor, robotar, CNC och styrprogram. Det är tunga investeringar för skolorna. Samtidigt ser vi hur ersättningen för teknikprogram över lag är baserad på helt igenom teoretiska teknikprogram.

För att ytterligare problematisera är Göteborgs gymnasiepeng bland de absolut lägsta i landet och teknikprogrammet är inget undantag. Skillnaden i ersättning till teknikprogrammet mellan Göteborg och snittet i Göteborgsregionen är drygt 20 procent. Det här märks tydligt i skolornas möjligheter att investera i rätt läroverktyg.

Kortsiktigt riskerar stadens otillräckliga ambitioner med teknikutbildningarna bli ett problem för skolorna och eleverna. Långsiktigt är det ett stort problem för Göteborgs och landets arbetsgivare och därmed för det teknik- och exportberoende Sverige som helhet. Det är dags att börja uppvärdera de tekniska utbildningarna om Göteborg och Sverige ska kunna stå sig i konkurrensen även framöver.

Johan Trouvé
VD Västsvenska Handelskammaren

Jonas Ransgård (M)
Oppositionsråd

Västsvenska Handelskammaren företräder över 2800 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.

Läs mer om medlemskap