Så minskar du stressen på jobbet
Stress är en tidstjuv som gör oss ineffektiva och mindre smarta. Ledarskapsutvecklare Jeanette Alfredsson förklarar hur hjärnan funkar, och hur företag kan skapa en arbetsvardag som både gör de anställda mer effektiva och får dem att må bättre.
Känner du ibland, eller kanske till och med ofta, att du inte räcker till på jobbet? Att arbetsdagarna bara går, fulla med panikutryckningar, och så blir det kvällsjobb och helgjobb för att komma ikapp? I så fall är du inte ensam.
– När vi träffar våra kunder pratar de ofta om känslan av att inte räcka till, att de vill bli mer effektiva och att de känner sig stressade, säger Jeanette Alfredsson.
Hon är ledarskapsutvecklare på Hast Utveckling i Göteborg och jobbar med att hjälpa företag att få till en mer effektiv arbetskultur. I det arbetet hamnar fokus väldigt ofta på stress.
– Stress är egentligen en reaktion som finns till för att skydda oss, men som är direkt skadlig när vi känner den varje dag.
Stress en arbetsmiljöfråga
Inte minst är stress extremt negativt för både produktivitet och resultat.
– Stress skapar negativa förändringar på cellnivå, plus att stress gör oss mindre smarta. Den gör att vi blir lättdistraherade, att vi tappar kontakten med våra kognitiva förmågor och att vi inte kan prioritera utan börjar jaga dopaminkickar genom att bocka av enkla uppgifter istället för att ta tag i långsiktigt viktiga frågor.
Med andra ord: kan man som arbetsgivare sänka sina medarbetares stressnivåer blir de anställda effektivare och presterar bättre resultat, samtidigt som de mår bättre. Frågan är bara hur det ska gå till?
– För det första måste vi inse att det är en arbetsmiljöfråga, inte bara individens eget ansvar, påpekar Jeanette Alfredsson.
Läs mer: Fem anledningar att sluta med mulitasking
Förstå hjärnan
Hon jämför med vår fysiska arbetsmiljö, där det i farliga miljöer finns hjälmar, skyddsvästar och tydliga gångvägar där man inte riskerar att bli påkörd av en truck.
Hjärnan klarar inte tomrum. Om den inte får information från chefen om vilka förväntningar som finns hittar den på egna
– När det handlar om fysisk arbetsmiljö är det ingen som säger till den anställde att den får lägga upp jobbet som den tror blir bäst, utan där finns det tydliga riktlinjer och verktyg. Företag behöver ta samma ansvar för den mentala arbetsmiljön och se till att den inte leder till osunda beteenden.
För att kunna göra det måste ledare och chefer ha en förståelse för hur hjärnan fungerar, och vad den mår bra respektive dåligt av. Jeanette Alfredsson illustrerar det med akronymen SCARF: Status, Certainty, Autonomy, Relatedness och Fairness som tagits fram av forskaren David Rock (se faktaruta).
– SCARF står för grundläggande neurobiologiska behov som vi alla har. Om de behoven hotas svarar kroppen med stress, och tvärtom förebygger vi stress om vi tar hänsyn till de här behoven.
Tydlighet och förutsägbarhet
Gemensamt för alla delar i SCARF är att hjärnan uppskattar tydlighet och förutsägbarhet.
– Hjärnan klarar inte tomrum. Om den inte får information från chefen om vilka förväntningar som finns hittar den på egna, och då riskerar vi att medarbetare och chef har helt olika förväntningar på vad som ska klaras av.
Samtidigt är världen komplex och förändras i svindlande hastighet, ofta utanför chefens kontroll.
– Det innebär en jätteutmaning i ledarskapsrollen, att skapa tydlighet där ingen tydlighet finns. Men då får man vara så tydlig man kan, berätta vad man vet, och berätta vad man gör för att skapa tydlighet där det idag är oklart.
Läs mer: Ledarskap som ger framgång
Öka produktionsförmågan
Vad kan man då göra för att skapa en miljö som tar hänsyn till SCARF, minskar stress och gör oss effektivare? Jeanette Alfredsson menar att ett riktigt bra verktyg är att sätta sig ner och utvärdera vad det är man egentligen gör om dagarna.
– Effektivitet är resultatet av en balans mellan produktion och produktionsförmåga. Produktion är det vi gör, till exempel offerter, budgetar och planer. Produktionsförmåga är allt det vi behöver för att kunna utföra produktionen, till exempel utrustning som datorer, kollegor och kunskaper, men också personliga behov som vila, motion och relationer.
Utan ordentlig produktionsförmåga, ingen ordentlig produktion. Något som låter enkelt, men som tyvärr sällan är verklighet på arbetsplatsen.
– Titta på din kalender och fundera på vad du gör. Hur mycket är produktion, och hur mycket är att stärka produktionsförmågan? Om vi vill få en högre effektivitet kanske vi inte ska satsa på att öka produktionen, utan på att öka produktionsförmågan.
Skapa balans
Men om det är så enkelt, varför sker det då inte på fler arbetsplatser? Svaret är ofta samma sak: stress.
– I stressade lägen prioriterar vi inte det som är bra för oss på lång sikt, det vill säga produktionsförmågan. Istället för att vila och återhämta oss äter vi vår lunch framför datorn, blir ännu mer stressade och fattar ännu sämre beslut. Det behövs tydligare ramar, tydligare ledarskap, och ett ärligt samtal om hur den här balansen kan skapas.
Text: Karin Aase