Så kan du använda forskning om hjärnan i ditt ledarskap

− Hjärnans viktigaste uppgift är att säkerställa vår överlevnad. Systemet har fungerat på samma sätt i miljoner år och styrs i huvudsak av amygdala, en struktur placerad djupt inne i hjärnan, säger ledarskapsforskaren Maria Tornberg.

Amygdala skannar ständigt av omgivningen och så snart den upptäcker något som kan utgöra en fara (verklig eller inbillad) utsöndras stresshormonen adrenalin och kortisol för att vi ska skydda oss.

− Hjärnan hamnar i det neuroforskare kallar för hotläget, en reflexmässig process som leder till att vi blir reaktiva, instinktiva och inställda på att skydda oss. Förnuftet kopplas bort och minskar vår mottaglighet för samarbete, kreativitet och flexibilitet.

Dopamineffekten

För att hjärnan ska ta sig ur hotläget behövs belöningshormonet dopamin, som gör oss glada, lugna och motiverade.

− Enligt neuroforskare styr denna grundläggande process, att minimera hot och maximera belöning, allt vi gör. Förståelsen för hur hjärnans nätverk leder oss mot vissa saker och bort från andra, är därför nyckeln till ett effektivt ledarskap, förklarar Maria Tornberg.

Hjärnan reagerar starkt på sociala situationer, inte minst på jobbet, som hotar vårt psykologiska välbefinnande.

Människan är ett socialt djur och utifrån hjärnans perspektiv är fungerande relationer den främsta belöningen. Vi är beroende av att vara en del av en trygg grupp där vi kan interagera och samarbeta med andra.

− Därför reagerar hjärnan starkt på sociala situationer, inte minst på jobbet, som hotar vårt psykologiska välbefinnande.

SCARF-modellen

De senaste åren har det forskats flitigt kring hur ledare kan få medarbetarnas hjärnor att befinna sig i belöningsläget, för att på så sätt skapa de bästa förutsättningarna för samarbete och motivation.

− Ett ledarskap som kännetecknas av kontroll, osäkerhet eller destruktivitet är till exempel något som får motsatt effekt. Det leder till att hjärnan kidnappas av överlevnadssystemet, vi blir distraherade, presterar sämre och får på sikt ett försvagat immunsystem med stressrelaterade sjukdomar till följd, förklarar Maria Tornberg.

Forskningsresultaten finns sammanfattade i en neurovetenskaplig modell, SCARF – som står för status, certainty (förutsägbarhet), autonomy (autonomi), relatedness (samhörighet) och fairness (rättvisa). SCARF skapar ökad medvetenhet om hur vi människor fungerar och agerar på arbetsplatsen och hur hjärnans behov påverkar vår förmåga till samarbete, kreativitet och produktivitet.

Så kan du använda SCARF för att öka motivationen hos dina medarbetare

− Modellen ger ledare ett ramverk för att arbeta med förhållningssätt och beteenden kopplade till ökad motivation och minskad stress, avslutar Maria Tornberg

5 tips PÅ HUR DU KAN öka välbefinnandeT utifrån hjärnkunskap

1. Lägg märke till vilka situationer som aktiverar ditt hotsystem genom att bli medveten om när andning och hjärtslag ökar, eller när du känner att du inte kan behålla ditt inre lugn. Genom att känna igen dina känslomässiga reaktioner och vad som orsakar dem blir du bättre på att hantera dem.
2. Hitta strategier som gör att du snabbt kan flytta dig från hot- till belöningsläge genom att göra sådant som får dig att känna dig lugn, samlad och motiverad.
3. Lär dig att slappna av, som ledare är din spänning och oro smittsam. Ta inte dig själv på för stort allvar.
4. När du upplever att ditt hotsystem aktiveras, tänk på att det är en viktig del av ditt överlevnadssystem och att det inte behöver ha något med den aktuella händelsen att göra. Se objektivt på det som händer.
5. Var försiktig med att skicka signaler som kan skapa ett socialt hot för andra. Var inkluderande och hjälp andra att känna att de är en del av laget.