Så blir Skanstorget levande utan att dränera resten av staden
Hur rimligt är det att pengar från markförsäljning i mellan- och ytterstaden går till upprustning av stora grönområden i citykärnan?
Genom att bebygga delar av Skanstorget får vi både en mer användbar gemensam plats och slipper finansieringshjälp från resten av staden, skriver Gunilla Grahn-Hinnfors.
Gemensamma mötesplatser, parker och utrymmen är viktiga i en stad. När vi nu förtätar Göteborg är det högst angeläget att vi har en diskussion om vad en bra och trivsam plats är, vem som använder den och hur den ska bekostas. I det här fallet är Skanstorget ett intressant exempel, det är också ett exempel där medborgarna för första gången i Göteborgs historia får vara med och påverka dess framtida utformning.
Stadens allmänna rum används på olika sätt beroende på vem man är. Enligt forskning vill tonårstjejer ha ett tydligt mål när de rör sig i staden, de hänger inte bara i ett gathörn. Och ett barn eller någon i rullstol har förmodligen helt andra behov än en joggare i 40-årsåldern.
Det omtvistade Skanstorget har varit uppe och vänt flera gånger i utredningar och förslag. Nu senast är det politikerna i fastighetsnämnden som initierat en markanvisningstävling där allmänheten får rösta fram ett vinnande förslag. Jag satt själv med i den jurygrupp som tog fram tre finalister och har därefter haft anledning att fundera en del över användningen av platser i Göteborg i allmänhet – när det gäller Skanstorget i synnerhet.
Central fråga
Till att börja med behöver vi fråga oss var vi ska placera de platser som bekostas gemensamt. Ska de ligga i citykärnan eller i ytterstaden? Hur staden använder central mark är en fråga med många potentiella konflikter och det brukar bli het debatt när byggplaner presenteras för platser som Heden, Evenemangsstråket eller Skanstorget. Dessvärre slutar ofta diskussionerna med att inget händer alls.
200 lägenheter på Skanstorget är en exploateringsnivå som påminner om Vasastaden och Linnéområdet, ett par av de mest populära platserna att bo på i staden.
1941 revs den runda saluhallen på Skanstorget, sedan dess har det gradvis förfallit och används i dag huvudsakligen till parkering och hundrastning. Torget är rejält, drygt 6 000 kvadratmeter, lika stort som Gustaf Adolfs torg och tre gånger större än Lilla torg i Malmö.
Skanstorget är omgärdat av gator, längs den ena långsidan löper Övre Husargatan med en hel del trafik och busstråk. På andra sidan reser sig en ganska brant bergvägg med Skansen kronan på toppen.
I debatten om Skanstorget är de flesta i dag överens om att torget har en enorm potential men att parkeringen ovan jord måste bort. Om parkeringen inte ersätts måste bilarna ta vägen någon annanstans och det behöver lösas. Ska vi gräva ner p-platser står vi inför rejäla kostnader. Vem finansierar den investeringen? Att fixa en park är lätt att säga, men återigen, vem betalar och underhåller den år efter år? Slottsskogen och Skansberget är också två grönområden som bara ligger ett stenkast därifrån.
Rimlig finansiering?
Det finns de som menar att andra exploateringar i staden ska bekosta en park på Skanstorget. Samma resonemang förs om Skeppsbron och Frihamnen. Men hur rimligt är det att pengar från markförsäljning i mellan- och ytterstaden går till stora grönområden i citykärnan? I centrum finns helt andra möjligheter än i ytterstaden att få ekonomin att gå ihop. Låt oss ta dem.
200 lägenheter på Skanstorget är en exploateringsnivå som påminner om Vasastaden och Linnéområdet, ett par av de mest populära platserna att bo på i staden. Nivån ger ett rejält underlag för verksamheter och möjligheter att skapa fungerande stråk i nordsydlig riktning genom Haga. I dag är allt folkliv i Haga koncentrerat i Haga Nygatas östvästliga flöde.
Det finns de som menar att andra exploateringar i staden ska bekosta en park på Skanstorget. Samma resonemang förs om Skeppsbron och Frihamnen.
Dessutom är Skanstorget, som redan sagts, stort. Många av de platser som är mest använda och älskade i centrum är små: tomten vid Magasinsgatan, Harry Hjörnes plats, vidgningen på Haga Nygata. Skanstorget skulle må väl av att ramas in av ny bebyggelse som också kan skärma av trafiken på Övre Husargatan. Granne med torget ligger också Skansberget som i dag har dåliga kopplingar med området omkring. Berget har eftersatt underhåll och används alldeles för lite av stadens invånare.
Att bebygga delar av Skanstorget skulle öppna möjligheter till mer stadsliv och samtidigt ge oss en mer användbar gemensam plats. Allt detta utan att behöva finansiering från andra delar av staden.
Gunilla Grahn-Hinnfors, ansvarig stadsutveckling, Västsvenska Handelskammaren
Debatt i Göteborgs-Posten
Debattartikeln publicerades i GP debatt den 22 oktober 2018
Västsvenska Handelskammaren företräder över 2 900 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.
