Frågor och svar om USA:s nya tullar

USA:s presidentadministration hävdar att tullarna är ett svar på vad de uppfattar som en obalans i handeln med andra länder. Med tullarna vill de uppnå mer ömsesidiga villkor. I sin argumentation hänvisar de till påstått höga tullar (tullar och icke tariffära handelshinder såsom skatter, avgifter, valutamanipulation etcetera) från andra länder på amerikanska varor.

Men i de siffror som presenterats blandas tull, moms och växelkurser, vilket gör argumentationen svårbegriplig och missvisande. Från amerikanskt håll är målet att stärka landets ekonomi och statskassa. Majoriteten av ekonomer internationellt är dock överens om att det bidrar till motsatsen. 

Den 5 april 2025 införde USA en generell tilläggstull på 10 procent vid import av varor från alla länder. Vissa varor är undantagna, se nedan*

Den 9 april 2025 trädde ytterligare kraftigt höjda tilläggstullar i kraft för import från ett 60-tal länder, däribland EU. Beslutet om dessa tullar meddelades den 2 april. För EU, inklusive Sverige, innebar det ett totalt tulltillägg på 20 procent.

Samma dag som tullarna infördes, den 9 april, pausades de tillfälligt i 90 dagar, det vill säga till den 9 juli. Det innebär att den generella tilläggstullen på 10 procent fortsatt gäller, medan de extra höjda tullarna i nuläget inte tillämpas.

För exakt lista över länder och tullsatser, som presenterades 2 april: Se PDF 

Vad är tilläggstullar?

Tilläggstullar är extra importavgifter som läggs ovanpå ordinarie tullar. De används ofta som handelspolitiska verktyg. USA:s genomsnittliga tullnivå har tidigare legat strax under 3 procent, vilket gör dessa tillägg betydande.

*Undantag från tilläggstullar 10 procent

• Stål, aluminium och vissa aluminiumderivat omfattas redan av en separat tilläggstull på 25 procent (införd den 12 mars 2025), vilket innebär att även bearbetade varor med stål- eller aluminiuminnehåll berörs.
  
  
• Bilar och bildelar som redan omfattas av en separat tilläggstull på 25 procent.
  
  
• Koppar, läkemedel, halvledare, trä och vissa trävaror, kritiska mineraler samt energiråvaror. Dessa varor är undantagna från den generella tilläggstullen på 10 procent som infördes av USA den 5 april 2025. Däremot kan de fortfarande omfattas av ordinarie tullar, som varierar beroende på produktens HS-kod och ursprungsland.

Den 11 april beslutade USA om undantag från de 10-procentiga tilläggstullarna för vissa elektroniska produkter, däribland smartphones och halvledare.

Uppdaterat 16 april 2025

Svenska företag som exporterar till USA riskerar att förlora konkurrenskraft när amerikanska importörer måste betala tilläggstullar. Det gör svenska produkter dyrare än lokalt producerade alternativ. Även företag som inte exporterar direkt kan påverkas, till exempel som underleverantörer till större europeiska bolag med USA som slutmarknad.

Små företag är ofta mer sårbara vid handelspolitiska förändringar, eftersom de har färre affärskontakter och begränsade möjligheter att snabbt hitta nya alternativ. Större och medelstora företag har i regel en bredare internationell närvaro och kan sprida sina affärsrisker bättre, men påverkas ändå i stor utsträckning när handelsflöden störs.

I dagsläget ser vi ingen omfattande flytt av produktion till USA. Företag söker stabila och långsiktiga spelregler, och att flytta produktion är ett strategiskt beslut som ofta tar flera år. Därför är det inget företag gör lättvindigt.
Västsvenska företag har genom åren byggt upp en stark motståndskraft mot geopolitisk oro – från Brexit och pandemin till tidigare handelspolitiska beslut. Genom att sprida risker och stärka sina leverantörsled står många bättre rustade inför dagens utmaningar.

Uppdaterat 16 april 2025

EU har varit tydlig med att man står bakom frihandel och verkar för att minska handelsbarriärer. Samtidigt har unionen signalerat att man är beredd att svara med motåtgärder för att skydda europeiska intressen om USA:s tullar blir långvariga.

Inför hotet om nya tullar har EU förberett ett sanktionspaket på 21 miljarder euro som svar på USA:s tullar på stål och aluminium. Åtgärderna skulle införas stegvis med start i april, men har tillfälligt pausats i 90 dagar – i linje med en motsvarande paus från USA – för att möjliggöra nya förhandlingar.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har också uttryckt en vilja att hitta en konstruktiv lösning, bland annat genom att erbjuda USA ett så kallat ”zero for zero tariffs”-avtal för industrivaror – alltså att tullar på industriprodukter tas bort helt från båda sidor.

Även andra länder har reagerat:

• Kanada har infört riktade tullar mot amerikanska produkter och delstater som anses sårbara.
  
  
• Kina har svarat med tullar i motsvarande omfattning som USA:s, och varnat för ytterligare åtgärder.
  
  
• Flera andra länder har meddelat att de förbereder motåtgärder, medan vissa uttryckt en vilja att förhandla snarare än trappa upp konflikten.

Samtidigt finns en utbredd oro för att situationen ska leda till ett eskalerande handelskrig med negativa konsekvenser för den globala handeln och ekonomin. USA:s regering har dessutom klargjort att ytterligare tullar kan införas om andra länder svarar med egna handelshinder.

Uppdaterat 16 april 2025

De nya tullarna kan innebära kortsiktigt ökade intäkter till den amerikanska staten. De kommer dock snabbt också att leda till kraftigt ökade kostnader för amerikanska företag och konsumenter, vilket i sin tur driver upp inflationen och pressar köpkraften. Historiskt har protektionism av detta slag, slagit tillbaka mot det land som inför den – något vi kan komma att se även i detta fall.  

USA:s nya tullar gynnar inte någon. De slår hårt mot världshandeln och skapar osäkerhet för företag, konsumenter och investerare.

Som representant för det västsvenska näringslivet, och landets mest exportberoende region, vet vi att en öppen och fri handel är det som har byggt vår konkurrenskraft. Därför ser vi positivt på att EU arbetar för att undvika en eskalering och påtalar vikten av en fri och öppen handel. EU är också en av världens näst största ekonomier och har flest frihandelsavtal globalt, vilket gör att vi har ett starkt förhandlingsläge i den här situationen. 

Det finns ingen lag eller regel för detta, utan det är något som parterna sinsemellan måste komma överens om. Det vanligaste är att köparen står för sina importavgifter. Om du som företag använder leveransvillkor DDP (Delivery Duty Paid), det vill säga betalar tullavgifter, måste du ta höjd för de ökade tullarna. 

Som säljare bör du passa dig för att använda leveransregeln DDP (Delivery Duty Paid), vilket innebär att du ikläder dig rollen som importör till USA. Alla tullar och avgifter kommer då hamna i knät på dig som säljare. 

Har du inte någon klausul i avtalet som ger möjlighet att kompensera dig för ökade kostnader i form av höjda tullavgifter, får du ta denna kostnad själv. 

USA har tämligen krångliga och oklara regler vad gäller en varas ursprung, vilket ligger till grund för den tullavgift man får betala för varan. Om vi producerar en vara i Sverige som till stor del innehåller komponenter med kinesiskt ursprung finns risken att varan kommer klassas som om den skulle komma från Kina. Det kommer leda till att man kommer att få betala en högre importtull för varor med kinesiskt ursprung jämfört med varor från EU.

Mer information finns på amerikanska tullmyndigheten (www.cbp.gov). Den är dock svårnavigerad och enligt myndighetens hemsida utvärderar man ”case by case”. Har ert företag begränsade kunskaper och resurser inom området rekommenderar vi att ni vänder er till ett tullombud.

I osäkra fall finns det också möjlighet att ansöka om ett bindande förhandsbesked från amerikanska myndigheter.

Det görs via: https://erulings.cbp.gov/s/

Om varan är tillverkad i Kina och skickas direkt vidare till USA utan att först förädlas inom EU, behåller den sitt kinesiska ursprung. Det innebär att den omfattas av de tullar som USA tillämpar på varor från Kina.

Om varan däremot förs in till EU, och genomgår en tillräcklig förädling för att klassas som europeisk enligt amerikanska regler, så får man den tullsats som gäller gentemot EU.

Det är viktigt att komma ihåg att det är varans ursprung och förädling, och inte företagets hemvist, som avgör tullsatsen. Den amerikanska tullmyndigheten avgör vad som anses vara varans ursprungsland. I osäkra fall finns det möjlighet att ansöka om ett bindande förhandsbesked från amerikanska myndigheter.

I takt med att ursprungsfrågan blir allt viktigare kan företag också räkna med ökade krav på att kunna visa upp ett ursprungscertifikat.

Om din produkt innehåller delar eller komponenter från Kina, finns det risk att den omfattas av USA:s tullar mot Kina – även om exporten sker från Sverige.

Detta beror på att USA har egna ursprungsregler som skiljer sig från EU:s. En vara som enligt EU-regler har europeiskt ursprung kan enligt amerikansk bedömning fortfarande räknas som kinesisk, beroende på innehåll och grad av förädling.

Därför är det viktigt att inte enbart luta sig mot EU:s ursprungsregler vid export till USA. Kontrollera vad som gäller enligt amerikanska regler för att undvika oväntade tullar.

Den 9 april 2025 införde USA en höjd tull på 34 procent på import från Kina. Kina svarade samma dag med en motsvarande tullnivå på 34 procent på import från USA.

Därefter följde en snabb eskalering med ytterligare tullhöjningar från båda parter. Efter flera rundor av ömsesidiga åtgärder ligger tullnivåerna nu på totalt 145 procent från USA:s sida och 125 procent från Kinas sida.

Den 12 april meddelade USA att vissa teknikprodukter – som iPhones, datorer och halvledare – undantas från stora delar av de nyligen införda tullarna.

Uppdaterad 16 april 2025

Information om vilken tull som gäller för en specifik vara hittar du på den amerikanska tullmyndighetens webbplats, US Customs and Border Protection.

Du kan även söka i den amerikanska tulltaxan, Harmonized Tariff Schedule (HTS). Observera dock att viss fördröjning i uppdateringen av informationen kan förekomma.

Till: Harmonized Tariff Schedule (HTS)