I dag finansieras transportinfrastruktur via anslag, budget för budget – år för år. Men det lämpar sig inte för nya stambanor, anser skribenterna.
I mitten av 1800-talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Dåvarande finansministern, Johan August Gripenstedt, insåg att en ny järnväg erbjöd en väg ut ur fattigdomen. Genom lånefinansiering kunde den södra och den västra stambanan färdigställas på nio år. Järnvägen gjorde det möjligt för Sverige att dra nytta av industrialiseringen och en ny tid tog sin början. Extraordinär infrastruktur kräver extraordinär finansiering – det gällde för 150 år sedan och det gäller än i dag.
Sverige behöver nya stambanor
I dag är Sverige ett av världens rikaste länder, befolkningen har vuxit från fyra till tio miljoner invånare, järnvägstransporterna har ökat enormt, men stambanorna är i princip desamma. Det är därför inte förvånande att det i dag råder stor kapacitetsbrist på dem. Sverige behöver nya stambanor för höghastighetståg för att klara våra högt uppsatta klimatmål och för att vi ska kunna bo och pendla till jobbet i större regioner än i dag. Men det handlar lika mycket om att avlasta de befintliga banorna och för att företag ska kunna transportera och exportera sina varor. Vi, Centerpartiet och Västsvenska handelskammaren, är tydliga med att vi vill bygga ihop Götaland. Samtidigt vill vi göra huvudstaden mer tillgänglig med koldioxidsnåla alternativ.
SVERIGES SÄMSTA
Även vid en snabb utbyggnad behöver några etapper prioriteras. Sträckan Göteborg–Borås är en av dem. Pendelstråket är ett av landets största med fler än 100 000 dagliga resor. Samtidigt är järnvägen Sveriges sämsta mellan två stora och närliggande städer. Det illustreras av att mindre än en procent av alla personresor i stråket görs med tåg. 75 procent av resenärerna tar bilen. Med en modern dubbelspårig järnväg kan restiden mer än halveras.
SATSA PÅ HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG
En höghastighetsjärnväg mellan våra tre storstäder gynnar dessutom de mellanliggande regionerna påtagligt. De snabbt växande städerna Borås, Jönköping och Linköping har vardera över 100 000 invånare, högskolor och universitet samt ett starkt näringsliv. Det är förvånande att städerna trots sin storlek, relativa närhet och betydelse saknar järnväg mellan sig. De 27 milen mellan Göteborg och Linköping tar i dag 3 timmar och 34 minuter med tåg. Med nya stambanor kan restiden kortas med två tredjedelar till 1 timme och 18 minuter. En tågresa mellan Borås och Linköping tar då endast 50 minuter. På sikt kan den satsningen skapa en gemensam arbetsmarknad med positiva effekter på sysselsättning, tillväxt och utveckling i hela södra Sverige.
I riksdagen 1857 lovade finansminister Gripenstedt att Sverige med järnvägens hjälp var på väg mot en lysande framtid. Det blev så. Sverige är i dag ett land med tillväxt och en fortsatt ljus framtid. För att förverkliga vår potential krävs handlingskraft och investeringar. Nu måste vi tillsammans, inom såväl politiken, näringslivet som samhället i övrigt, våga ta stegen mot morgondagens resande. För ny järnväg och upprustning av järnväg i hela landet.
Johan Trouvé, vd, Västsvenska handelskammaren
Ove Lillestöl, regionchef, Boråsregionen, Västsvenska handelskammaren
Richard Nordin (C), riksdagsledamot, Göteborg
Mikael Larsson (C), riksdagsledamot, Sjuhärad
Debatt i Borås Tidning
Debattartikeln publicerades i BT den 15 oktober 2018
Västsvenska Handelskammaren företräder över 2 900 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.
