Pluggparadoxen
OM UNGAS STUDIEVAL & YRKESUTBILDNINGARNAS
OFÖRTJÄNTA RYKTE
Kompetensförsörjning blir en allt mer angelägen fråga för näringslivet. För att hålla jämna steg med ökad produktion och ny teknologi behövs ny kompetens, men jakten på den är svår.
Att locka och behålla kunniga medarbetare är den utmaning som västsvenska chefer och ledare rankar som tuffast i sitt arbete under kommande år, enligt vår medlemsundersökning Ledarkollen (2017).
Detta är Pluggparadoxen
- UNGA VILL HELST ARBETA INOM NÄRINGSLIVET
...men de läser inte utbildningar som leder till jobben som näringslivet främst behöver - FLER UNGA KAN TÄNKA SIG ATT GÅ EN YRKESUTBILDNING
...men få söker sig till dem - BILDEN AV FRAMTIDA JOBB AVGÖR VAD UNGA LÄSER
...men många vet inte vilka yrken som det kommer behövas mer eller mindre av i framtiden
BRIST PÅ YRKESUTBILDADE
Särskilt stort är idag behovet av yrkesutbildad kompetens. När vi med hjälp av uppgifter från Västra Götalandsregionen spanar in i framtiden så är det fortfarande underskottet på yrkesutbildade som sticker ut mest. Störst överskott förväntas det bli på högskoleutbildade inom humaniora, konst, samhällsvetenskap och förvaltning. Efterfrågan på civilingenjörer beräknas till år 2025 vara fem gånger högre än på samhällsvetare, hur stort underskottet blir är svårbestämt, varför det heller inte redovisas.
Redovisade utbildningar har valts ut efter relevans för näringslivets kompetensförsörjning och uppvisar betydande överskott/underskott som andel av efterfrågan på hela arbetsmarknaden.
YRKESUTBILDNINGARNA VÄLJS BORT
Samtidigt ser vi hur unga i allt större utsträckning väljer bort yrkesprogrammen på gymnasiet till förmån för de högskoleförberedande. Sedan 2005 har yrkesprogrammen tappat nästan var tredje elev. Sveriges största gymnasieprogram är idag samhällsprogrammet och det femte största är estetprogrammet. Ämnesområden som leder till yrken där det redan idag råder stor konkurrens om jobben och där arbetsmarknaden beräknas vara mättad också i framtiden.
Vad grundar de unga sina studie- och yrkesval på? Hur mycket vet de om arbetsmarknaden? Vad tänker de egentligen om yrkesutbildningarna? Det har vi undersökt tillsammans med analysföretaget Ungdomsbarometern genom att fråga 15 994 ungdomar och 542 studie- och yrkesvägledare, vars svar sammanställts i den här rapporten.
EN VÄCKARKLOCKA FÖR NÄRINGSLIVET
Resultatet visar att det behövs ny politik för att fler ska vilja läsa en yrkesutbildning. Men det bör också ses som en väckarklocka för oss i näringslivet. Vi har misslyckats med att visa på vilka jobbmöjligheter som väntar efter avslutad yrkesutbildning.
För att tydliggöra möjligheterna måste vi öka vårt engagemang i skolan, erbjuda fler praoplatser och ta emot fler lärlingar. Men vi behöver också möta och motbevisa de fördomar som finns om vilka jobb som väntar efter avslutad yrkesutbildning. Därför inleder vi nu också ett arbete med att samla in uppgifter från våra medlemsföretag om vilka möjligheter som yrkesutbildade faktiskt möter i arbetslivet. Resultaten sammanställs sedan och kompletteras till rapporten Pluggparadoxen. Kanske kommer du bli överraskad. För i ärlighetens namn, har du själv koll på vad dessa framtidsyrken kan erbjuda?
ARBETSGIVARNAS PERSPEKTIV
Hur ser jobben ut efter yrkesexamen? Vi ställde frågan till våra medlemsföretag.
SAMHÄLLSUTVECKLING. BRA LÖN. INTERNATIONELL ARBETSMILJÖ. MÖJLIGHETEN ATT PÅVERKA SIN VARDAG
Det och mycket annat kan du som yrkesutbildad få i jobbet hos någon av de 114 västsvenska arbetsgivare som har svarat på frågor om vilka möjligheter yrkesutbildade medarbetare har i deras verksamheter. Vi tar även del av tre yrkesutbildade personers resa i karriären. Vår förhoppning är att denna sammanställning ska visa på bredden och väcka nyfikenhet för jobb efter yrkesexamen.
Det finns en rad program, utbildningar och inriktningar inom kategorin yrkesutbildningar på gymnasiet och Yrkeshögskolan. Vår undersökning är kvalitativ och gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av möjligheterna inom enskilda ämnesområden, men en indikation om framtidsmöjligheter efter yrkesexamen.
EN STOR BREDD AV JOBB
Flest yrkesutbildade arbetar hos de svarande arbetsgivarna inom teknik, tillverkning, drift och underhåll följt av bygg, anläggning och fastighet. Andra arbetar inom administration och försäljning, data & IT samt inom välfärden. Det reflekterar vart behovet av arbetskraft i Västsverige är som störst - arbetsgivare som verkar inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft har haft en större benägenhet att medverka i undersökningen.
Läs rapporten: Pluggparadoxen - om ungas studieval & yrkesutbildningars oförtjänta rykte
Västsvenska Handelskammaren företräder över 2800 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.
