Nu måste utbildningarna möta arbetslivets behov
På ett år har antalet arbetslösa i Sverige ökat med 113 500 personer och arbetslösheten ligger på högre nivåer än under finanskrisen. Nu är det viktigare än någonsin att utbildningarna svarar upp mot faktiska behov i arbetslivet.
Det är inte rimligt att det enbart är elevernas val som styr utbudet av platser på gymnasieskolan, skriver Västsvenska Handelskammarens Åsa Vikner och Stefan Gustavsson.
Redan innan pandemin fanns det en matchningsproblematik. Runt 100 000 lediga jobb låg ute samtidigt som över 300 000 personer var arbetssökande. Enligt Arbetsförmedlingen var det inte tal om någon arbetskraftsbrist, utan snarare en kompetensbrist. De arbetssökande hade helt enkelt inte den kompetens som arbetsgivarna sökte varför de heller inte kunde hitta varandra.
Ungefär 40 procent av de elever som går ett högskoleförberedande gymnasieprogram går inte vidare till högre studier
Så kom våren 2020 och coronaviruset drog undan mattan på svensk arbetsmarknad. Det finns dessvärre inget Alexanderhugg som kommer lösa nuvarande situation – men det går att skapa bättre förutsättningar för arbetsgivare och arbetstagare att nå varandra. Här är våra förslag:
- Låt behovet styra utbildningsplatserna. En stor del av de 11 miljarder kronor som regeringen nu satsar på jobb och omställning går till utbildningsinsatser. I ett läge med kraftigt ökande arbetslöshet är det nödvändigt att utbildningarna utformas utifrån de jobb som finns och det vilar ett tungt ansvar på regeringen att säkerställa det. Gymnasieskolan dimensioneras till exempel helt utifrån elevernas önskemål. Det är oförsvarligt samtidigt som vi har en hög arbetslöshet och arbetsgivare som letar efter ny personal. Nu ligger en utredning av Lars Stjernkvist på regeringens bord som föreslår att detta ändras. Utbildningsminister Anna Ekström (S) behöver snabbt få igenom förslaget i riksdagen så vi får en tydlig koppling mellan utbudet av gymnasieutbildningar och behovet på arbetsmarknaden.
- Regionala kartläggningar. För att utbildningar ska kunna svara upp mot efterfrågan måste det finnas en tydlig bild av behovet. Vi på Västsvenska Handelskammaren vill se regionala kartläggningar av kompetensbehov, utförda av ett professionellt och oberoende organ. I nuläget finns endast nationella prognoser. Regionalt belastas arbetsgivare av flertalet organisationer, skolor och forum som gör egna undersökningar. Ett lapptäcke av olika undersökningar av varierande kvalitet riskerar lämna luckor över kompetensbehov som inte täcks.
- Bättre karriärvägledning. Unga och arbetssökande måste få bättre kännedom om var jobben finns för att de ska söka sig till rätt utbildningar. Därför bör flera av förslag realiseras från utredningen Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle som presenterades förra våren. Ungefär 40 procent av de elever som går ett högskoleförberedande gymnasieprogram går inte vidare till högre studier. Det tydliggör problemet med ogrundade studieval som leder till resursslöseri för såväl individ som för samhälle.
Kriser är ofta startskottet på något nytt. Det är nu hög tid att ta itu med strukturella problem på svensk arbetsmarknad. Att utbildningar svarar mot faktisk efterfrågan och att kunskapen är god om var jobben finns är en förutsättning för en bättre matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare.
Läs mer rapporten: Nå framgång med mångfald
Stefan Gustavsson, Näringspolitisk chef, Västsvenska Handelskammaren
Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 14 okt 2020.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka.
VILL DITT FÖRETAG GÖRA SKILLNAD? BLI MEDLEM
Västsvenska Handelskammaren företräder nära 3 000 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.
