Nordeas chefekonom om läget i ekonomin
Ja, vi är i en lågkonjunktur, men det innebär även möjligheter för de företag som är rätt förberedda. Annika Winsth, chefekonom på Nordea, tar pulsen på världsekonomin.
För en exportberoende region som Västsverige är det avgörande att ha koll på vad som händer i världsekonomin. Därför ordnar Västsvenska handelskammaren två gånger per år seminariet Pulsen på världsekonomin där fokus är på omvärldsbevakning och hur olika ekonomiska trender påverkar det västsvenska näringslivet.
– Det ekonomiska läget just nu är väldigt splittrat och om det är mer eller mindre gynnsamt beror på vilken bransch man verkar i, vem man har som motpart och hur känsligt företaget är för de åtstramningar som görs, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea när hon gästar Pulsen på världsekonomin i oktober.
Det splittrade läget till trots är det dock ingen tvekan om att vi redan befinner oss i en lågkonjunktur menar hon.
– Lågkonjunkturen är redan här, men det är långt ifrån en kris som 2009 och 2020. Det är däremot naivt att tro att den inte påverkar svenska företag. Vi är en liten ekonomi med stor export och det som händer i svenska exportbolag är i princip copy paste av världshandeln.
Vänja sig vid höga räntor
Vilka är då de stora faktorerna att ta med i beräkningen just nu? Annika Winsth nämner inflationen, räntorna och kronkursen.
– Jag får ofta frågan när räntorna ska gå ner till det normala. Individer under 40 har i stort levt hela sitt vuxna arbetsliv med att pengar är billigt. Det betyder att signalen varit att de i princip är dumma om de inte lånar, men gratis pengar är alltid en risk i längden. Centralbankerna vacklar visserligen just nu åt olika håll när det gäller fortsatta höjningar och om när räntan ska sänkas, men budskapet är trots det tydligt vi måste vänja oss vid högre räntor under längre tid.
För även om räntan redan har gått upp mycket på kort tid är centralbankerna ändå inte nöjda eftersom inflationen fortfarande är alldeles för hög, inte minst tjänsteinflationen.
– Det finns fortfarande väldigt mycket pengar i omlopp efter de senaste årens expansiva penningpolitik. Efterfrågan och ekonomiernas motståndskraft har därmed varit högre än förväntat. Även om inflationen nu dämpas och räntan börjar närma sig en topp, vet vi inte om centralbankerna lyckas mjuklanda ekonomierna eller om åtstramningarna tar mer abrupt och vi går in i en djupare nedgång eller ännu värre en kris.
En rävsax för Riksbanken
Annika Winsth bedömer dock att Riksbanken höjer räntan även i november, men inte på grund av ekonomin utan på grund av den svaga kronkursen som gör att vi importerar inflation.
– Att göra den svenska kronan attraktiv genom att höja räntan är i stort det enda vapen Riksbanken har att ta till gentemot den svaga växelkursen. Samtidigt är svensk ekonomi mycket räntekänslig och risken är att räntehöjningarna knäcker ekonomin, så det är en riktig rävsax som Riksbanken sitter i just nu.
Växelkurser prissätts på finansmarknaderna. De styrs av flera parametrar där räntan är fundamental på lång sikt, men där växelkursen kan avvika kortsiktigt av flera skäl, inte minst inhemska sådana menar Annika Winsth.
– Det är marknaden som sätter priset på växelkursen, och det görs inte i första hand via export och import utan via handel på finansmarknaderna. En handlare bedöms på varje affär vederbörande gör och att investera i en växelkurs som under en längre tid försvagas är mindre intressant. Istället minskar många sin risk genom att lämna Sverige.
Behöver nyansera Sverigebilden
Den svaga kronkursen påverkas sannolikt även av att Sverige just nu har rejält skamfilat rykte utomlands, enligt Annika Winsth.
Politikerna bör jobba för att säkerställa att företagen får tillgång till kompetens, infrastruktur och energi, gärna grön
– Även om vi vet att den bild som målas upp av Sverige och svensk ekonomi är för mörk får den konsekvenser. Goodwill tar lång tid att bygga och vi behöver alla lyfta det som är bra med Sverige. Inte minst finansministern har en möjlighet att nyansera bilden genom att påtala starka svenska offentliga finanser. Att vi dessutom har robusta banker, mycket hög sysselsättning samt starka balansräkningar hos hushållen är styrkor. Hur fel vi än tycker att Sverigebilden är så är det vi som betala priset för den, där den svaga kronan är en effekt.
Välbehövlig avkylning
Vad har vi då att förvänta oss av tiden som kommer? Enligt Annika Winsth kommer hösten att innebära högre räntor, fortsatt stigande priser, samt en försvagad arbetsmarknad. Hon rekommenderar alla att skaffa en ekonomisk krockkudde ifall fallet blir hårt samt efterlyser mer fokus från politikerna på att säkerställa att förutsättningarna för företag att verka i Sverige blir så gynnsamma som möjligt.
– Sverige kan inte erbjuda samma ekonomiska incitament till företag som investerar här som till exempel USA, Tyskland och Kanada nu gör med sina subventioner till företag som investerar i hållbara investeringar i dessa länder. Däremot bör politikerna jobba för att säkerställa att företagen får tillgång till kompetens, infrastruktur och energi, gärna grön, så att det finns förutsättningar för företag att välja att verka i Sverige framför andra länder.
Men att lågkonjunkturen vi nu är inne i bara är dålig, det håller hon inte med om. Snarare ser hon det som en välbehövlig avkylning av en överhettad ekonomi. En avkylning som dessutom kan ge fördelar för enskilda företag.
– En lågkonjunktur kan många gånger vara företagens bästa vän, för om man är väl förberedd och rätt positionerad kan man göra sina bästa affärer då.
Text: Karin Aase
BEHÖVER DU HJÄLP I HANDELSFRÅGOR?
Sverige är ett litet land och mycket beroende av sin omvärld. På Västsvenska Handelskammaren erbjuder vi allt från internationell rådgivning och handelsdokument till utbildningar och kurser inom export och import. Det ska vara enkelt att göra affärer internationellt.
