Mattekollen
Attityden till matte - ett hinder för svensk konkurrenskraft?
Västsvenska Handelskammaren har kartlagt svenskarnas attityd till matte i opinionsundersökningen Mattekollen där 1000 personer i åldrarna 18-79 tillfrågats via Novus Sverigepanel.
Matte väcker känslor. Positiva och negativa. Det finns kanske inget annat skolämne som väcker så mycket känslor och diskussion som matematik. Så här lät det när vi stannade några människor på stan och frågade hur de ser på matte:
Jag har alltid haft svårt för matematik och får ångest så fort jag tänker på matte.
Jag gillar algebra och tänker på logik. Och på att lösa pussel på papper. Jag älskar att se siffrorna.
Jag har aldrig varit jättebra på matematik och då tappar man lätt intresset.
Varför är det här intressant? För att det speglar allmänhetens attityd till matte och det är en aspekt som vi upplever är underskattad i skoldebatten.
Vi står idag inför stora utmaningar. Svenska elevers mattekunskaper sjunker i internationell jämförelse. Våra elever är också mindre uthålliga än andra när de ska lösa matematiska problem och tror oftare att talang är avgörande för att bli bra på matte1. Attityder som gör det svårt att vända den negativa trenden.
På Västsvenska Handelskammaren känner vi igen attityderna. Vi möter dem nämligen dagligen genom vårt skolprojekt Mathivation, där vi inspirerar och motiverar elever i matematik. Och det gör oss oroade. Utan motivation och en inställning om att matematik ibland kräver hårt arbete kommer svenska elevers matematikkunskaper fortsätta dala. Våra företags framtida konkurrenskraft är direkt beroende av den kompetens vi lyckas odla i våra skolor. För individer utan tillräckliga mattekunskaper väntar också en tuff arbetsmarknad. I förlängningen riskerar vår konkurrenskraft och välfärd att urholkas. Vi är många som förstår allvaret i den här utvecklingen och lösningsförslagen är många – allt från fler mattetimmar till bättre IT-stöd i undervisningen. Men en aspekt som vi upplever ofta underskattas, är just den allmänna attityden till matematik och kunskapsutveckling.
Vi tror att våra skolungdomars förhållningssätt till matte delvis beror på hur vi vuxna ser på matematik och kunskap. Forskning2 har visat att detta samband finns. Mot bakgrund av detta har vi låtit göra en opinionsundersökning om svenska folkets attityd till matematik. Vi har frågat 1000 personer i åldrarna 18-79 år, och även om det finns ljusglimtar så bekräftar resultaten vår oro. Det är tydligt att vi behöver stärka attityderna till matematik för att få fler elever att tro på sin förmåga och att kämpa med matematiken. För att lyckas, behöver vi stimulera nyfikenhet och kreativitet i matematiken. Och vi behöver sluta skylla på talang och istället uppmuntra hårt arbete och att våga misslyckas.
