Lärlingar löser kompetensbrist inom industrin
Kampen om kompetensen var ämnet på agendan när Handelskammaren höll ett seminarium i Skövde den 6 mars.
På plats var Lotta Naglitsch, chef för Skolverkets Lärlingscentrum, industrimannen Carl Bennet samt ett tjugotal representanter från näringsliv och skolor i Skaraborg.
Handelskammarens Åsa Vikner inledde mötet med att berätta om rapporten Pluggparadoxen. I Pluggparadoxen anger 39 procent av Sveriges högstadie- och gymnasieelever att de kan tänka sig att gå en lärlingsutbildning. Blir de erbjudna lön stiger siffran till 59 procent.
– Trots att ungdomar idag helst vill jobba inom näringslivet, söker de inte de utbildningar som leder till jobben som näringslivet främst efterfrågar. Sedan 2011 har yrkesprogrammen tappat var tredje elev vilket har resulterat i en märkbar kompetensbrist hos företagen. Samtidigt säger fyra av fem chefer att deras största utmaning är att locka och behålla kompetens, sa Åsa Vikner.
Läs också: Pluggparadoxen – om ungas studieval och yrkesutbildningarnas oförtjänta ryckte
Skapar engagemang hos eleven
En av anledningarna till det minskade söktrycket till yrkesprogrammen är att de har ett oförtjänt dåligt rykte, menar Carl Bennet vilket han har uppmärksammat tidigare. Han vill göra som i Tyskland – där består tre procent av yrkeskåren av lärlingar. Genom att få fler att söka till yrkesutbildningar kan man lindra kompetensbristen i Sverige.
– Är du lärling i Tyskland innebär det att du också har anställning med lön. Det skapar engagemang hos eleven. Efter yrkesexamen är du skuldfri och med goda chanser till jobb direkt. Ska vi få fler unga att söka sig till yrkesutbildningar i Sverige så är den här utbildningsformen ett utmärkt sätt att göra det på, sa Carl Bennet.
Yrkesprogrammen är en vinstaffär för arbetsgivarna
Han lyfte även upp fler fördelar med yrkesprogrammen, framför allt ur en arbetsgivares synvinkel.
– Det är en vinstaffär för arbetsgivarna. Ambitiösa ungdomar kommer in med nya perspektiv och bidrar till verksamhetens produktion till en lägre personalkostnad, sa Carl Bennet.
tror på utbildning i proffsmiljö
Västsvenska Handelskammaren driver initiativet Svensk Gymnasielärling tillsammans med Carl Bennet med stöd av Skolverket. Syftet är att sprida den tyska lärlingsmodellen i Sverige. Med på seminariet deltog flera lokala arbetsgivare, och det blev också tydligt att det finns ett stort intresse bland företagen i Skaraborg att ta in lärlingar.
Med på seminariet var även Harald Lundqvist, rektor från Lagmansgymnasiet i Vara, som nu har beslutat att de kommer att erbjuda Svensk Gymnasielärling – som första gymnasieskola i Skaraborg.
– Förutom lönen tror vi att utbildning i proffsmiljö med en på företaget särskilt utsedd handledare kommer att stimulera och förbereda eleverna inför ett spännande yrkesliv, säger Harald Lundqvist.
Eleverna som påbörjar sin yrkesutbildning inom industritekniska programmet i höst kommer att bli anställningsbara från och med hösten 2019, efter ett första år i skolan.
Är ditt företag intresserat av att anställa en gymnasielärling?
