Kan den tyska modellen underlätta våra rekryteringar?
Det byggs som aldrig förr i vår region, fordonsindustrin går på högvarv och turismen slår rekord – det går bra för stora delar av det västsvenska näringslivet just nu. Men det finns en utmaning som delas av i stort sett alla företag – att hitta rätt kompetens. I Handelskammarens senaste undersökning Ledarkollen 2017, där nära 900 företagsledare deltagit, uppger fyra av fem att det är en stor utmaning att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Behovet av högskoleutbildad kompetens ökar, men även bristen på yrkesutbildad personal blir alltmer akut.
Hela 73 procent av företagsledarna anger att tillgången på personer med eftergymnasial yrkesutbildning är viktig eller mycket viktig för deras företag. När det gäller gymnasieutbildad yrkeskompetens är motsvarande siffra 60 procent. Samtidigt ser vi att tillgången på kompetens ofta inte motsvarar efterfrågan. Så mycket som två tredjedelar av de som har behov av yrkesutbildad kompetens tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera den.
En snabb titt i Arbetsförmedlingens prognoser visar samma sak. Bland de mest eftersökta kompetenserna de närmsta åren hittar vi titlar som kockar, snickare, plåtslagare, VVS-montörer och undersköterskor.
Trots att gymnasiala yrkesutbildningar ofta leder till jobb har ungas intresse för dem sjunkit de senaste åren. Många väljer bredare högskoleförberedande program för att hålla många dörrar öppna, när de egentligen skulle vinna på att utbilda sig direkt till arbete. Industritekniska programmet befinner sig rent av i en nationell kris, med så få sökanden att många utbildningar till och med lagts ner de senaste åren.
En viktig anledning till det låga söktrycket är att många elever och föräldrar har en negativ bild av yrkesutbildningar och förknippar dem med skoltrötta elever och låga ambitioner. Utbildningarnas låga status gör att man istället väljer andra alternativ om betygen räcker till.
Hur kan vi locka fler unga att välja dessa utbildningar och yrken där vi har stora rekryteringsbehov? På Västsvenska Handelskammaren är vi övertygade om att skola och näringsliv behöver ta gemensamt ansvar för att stärka yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktivitet.
Under året 2016 arbetade vi därför tillsammans med Volvo, Elanders och Skolverket fram ett förslag på lärlingsutbildning som bygger på den framgångsrika tyska modellen. Gymnasial Lärlingsanställning (GLA) har nu sjösatts. I modellen får eleven förutom att läsa in grundläggande kompetens på skolan tillbringa hälften av studietiden på sin arbetsplats med en tidsbegränsad anställning som delvis finansieras av Skolverket.
Företagen är delaktiga i utformningen av utbildningen för att på så sätt säkerställa att elevernas kompetens matchar arbetsmarknadens behov. Det gör eleven mångsidig och förberedd för såväl vidare studier som yrkesliv direkt efter gymnasieexamen. För ungdomarna innebär GLA jobb direkt med en riktig lön och möjlighet att skapa sig ett viktigt kontaktnät för framtiden.
Är du intresserad av att vara med och göra den nya generationen anställningsbar samtidigt som du får in ambitiösa och engagerade gymnasieungdomar i din verksamhet? Kontakta gärna oss på Västsvenska Handelskammaren så berättar vi mer. Du kan också läsa mer på www.gymnasielarling.se
LÄS MER: DEL 1 - SATSNINGAR PÅ KOLLEKTIVTRAFIK
LÄS MER: DEL 2 - ANVÄND MELLANRUM FÖR ATT ÖKA STADENS ATTRAKTIVITET
LÄS MER DEL 4 - UPPTAGNINGSOMRÅDE: VÄRLDEN
Om kompetensjakten
Kompetensjakten – En artikelserie i 5 delar med fokus på hur vi skapar ett Västsverige som lockar kompetens.
I denna serie kommer vi att titta på utmaningarna att locka kompetens till vår del av Sverige ur olika perspektiv, som infrastruktur, attraktiv stad, global attraktion, yrkeskompetens och bostadsbyggande.
Statistiken i artiklarna baseras på Handelskammarens studie Ledarkollen 2017. Ledarkollen är en webbenkät som besvarats av närmare 900 vd:ar och chefer hos Västsvenska Handelskammarens medlems- och kundföretag, för att lyssna av hur ledare för västsvenska företag ser på framtiden. Frågorna i enkäten kretsar kring personliga och professionella utmaningar, ledarskap och rekrytering.
Västsvenska Handelskammaren företräder över 2800 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.