Hur attraktiva är våra mellanstora städer?
Storstadsnormen är bruten. Allt fler unga vill bo i mindre och medelstora städer. De värdesätter möjligheten att få ihop arbete, familj och fritid. I den här rapporten mäter och jämför vi attraktivitet och konkurrenskraft i tre regioner och i 29 mellanstora kommuner.
Företag i nästan alla branscher är i akut behov av arbetskraft. Företagsledare i Västsverige vet att det är ett stort plus att vara verksam i en attraktiv stad och region när det gäller att attrahera och behålla kompetens.
Men under de senaste två åren har både arbetslivet och vad som uppfattats som attraktivt genomgått stora förändringar. Digitaliseringen har gjort det möjligt att bosätta sig längre från en regionkärna. Redan idag har cirka 40 procent av Sveriges arbetskraft möjlighet att arbeta någon annanstans än på sin arbetsplats, vilket många gjort under pandemin.
40 procent har möjlighet att arbeta någon annanstans än på sin arbetsplats
De höga bostadspriserna får allt fler att söka sig bort från storstäderna. En familj med två genomsnittliga löner har i dag små möjligheter att köpa en större lägenhet, ett radhus eller en villa i våra storstäder. Under 2021 gick snittpriset för en bostadsrätt i Stockholm upp till över 100 000 kronor per kvadratmeter.
Nu ser vi också en normförflyttning från det urbana till det rurbana, där den lite mindre staden och landsbygden uppvärderas. En undersökning av konsultföretaget Afry visar att över hälften av alla unga mellan 18–35 år vill bo i en mellanstor stad. De prioriterar bland annat; möjlighet till studier och arbete, ett prisvärt boende, närhet till natur, samt bra skolor och samhällsservice.
Allt detta öppnar nya möjligheter för mer tillväxt i medelstora städer och ökar därmed intresset för hur dessa presterar i relation till andra.
Så har vi gjort rapporten
I den här rapporten undersöker vi 29 medelstora kommuner i Västsverige, Mälardalen och Skåne. Vi jämför attraktivitet och konkurrenskraft mellan regionerna och mellan städerna.
Samtliga städer i undersökningen har fler än 15 000 invånare boende i tätorten och ligger mellan 30 och 90 minuter med tåg från någon av våra tre storstäder.
För att analysera attraktivitet har vi valt ut 10 teman tillsammans med analysföretaget Trendie. Dessa består i sin tur består av 64 parametrar varav hälften är mjuka och hälften hårda, och hämtas från öppna officiella databaser som redovisar jämförbar data kommunvis.
De teman som vi utgår från är: företagsklimat, arbetsmarknad, skola & vård, kultur & nöje, transport & kommunikationer, boende, demografi, socioekonomi, hållbarhet och samhälle & trygghet.
Västsverige har många styrkor
Resultatet av vår undersökning placerar Skåne i toppen, men vi ser även många styrkor i våra västsvenska städer.
När vi tittar på de 10 utvalda attraktivitetsområdena hävdar Västsverige sig särskilt väl inom kultur & nöje. Här hamnar Halmstad och Borås på 1:a och 2:a plats av samtliga 29 kommuner.
Även när det gäller områden som arbetsmarknadserbjudandet och socioekonomi, ser det ljust ut för Västsverige.
Men här finns också utmaningar. Framför allt när gäller bostäder, kommunikationer och att säkra basservice, som bra skolor, omsorg och vård. Västsverige har till exempel jämförelsevis lågt bostadsbyggande och det som byggs ligger längre från kollektivtrafik än Skåne och Mälardalen.
Vi är inte ensamma om att vara attraktiva
Som region betraktat är Västsverige starkt och attraktivt. Här finns spännande företag, goda utbildningsmöjligheter, ett rikt kultur- och nöjesliv och fantastisk natur. I regionkärnan Göteborg byggs det mer än på flera decennier och vi är mitt i en digital transformation och en omställning till en grönare produktion. Västsverige är också Europas ledande region för fordonselektrifiering.
Men vi är inte ensamma om att växa och att vara attraktiva för den som söker jobb. Andra regioner är också långt framme. Till exempel kommer Skåne redan 2028 att kopplas ihop med Europas största marknad, Tyskland, genom Fehmarn Bält-förbindelsen och de skånska kommunerna ligger på för att bygga ihop Köpenhamn och Malmö ytterligare genom en gemensam tunnelbanelinje.
Stockholm och Oslo lobbar intensivt för en bättre järnväg mellan de två huvudstäderna. Och att vara huvudstad är attraktivt i sig. Där finns huvudkontoren, myndigheterna, de goda arbets- och utbildningsmöjligheterna.
Så ser konkurrensen ut. För att fortsätta att vara en relevant och attraktiv region måste alla kommuner i Västsverige dra sitt strå till stacken. Men allt går inte att göra på egen hand, ibland behövs beslut på nationell nivå för att en förändring ska bli möjlig.
Åtgärdslista mellanstora kommuner
- Bygg mer bostäder, bygg nära kollektivtrafik.
- Arbeta för bättre kommunikationer, framför allt kollektivtrafik och järnväg.
- Lyft fram Västsverige som kulturregion och en attraktiv arbetsmarknadsregion.
- Arbeta mycket mer med hållbarhetsfrågan.
Åtgärder på nationell nivå
- Västsverige är i stort behov av infrastruktursatsningar för att få både region– och fjärrtrafik att fungera och bli mer attraktiv.
- Tillståndsprocesserna för till exempel kraftledningar, infrastruktur och nya energikällor är alldeles för långsamma för att vi ska kunna nå våra utlovade klimat- och miljömål.
- Många mellanstora kommuner har i dag svårt att bygga bostäder utan investeringsstöd.
- Det nuvarande strandskyddet hindrar utveckling av både bostads- och naturområden.
- Dagens regler för ombyggnation hindrar klimatsmart omställning av lokaler och därmed ett attraktivt stadsliv.
Läs rapporten: Från urban till rurban.
STÄRK DIN KOMMUNS ATTRAKTIVITET
Under april och maj beger sig rapportförfattaren Gunilla Grahn-Hinnfors ut på en turné i fem västsvenska städer. Här får du fördjupad kunskap om möjligheter och hinder för tillväxt i just din kommun, och möjlighet att delta i diskussioner om stadsutveckling och attraktivitet.
Välkommen med din anmälan nedan.