Från bostadsbrist till bostadslist
Bostadsbristen blir alltmer akut. Den hindrar människors drömmar och näringslivet från att hitta rätt kompetens. Bara i Västsverige behöver vi 85 000 nya bostäder fram till år 2030. Hur ska det bli verklighet?
I den här rapporten presenterar vi åtgärderna som måste till.
Sverige vi har ett problem
Eller rättare sagt: vi har tre problem när det gäller bostäder.
1. BOSTADSBRIST
Sverige är ett land där alldeles för många har svårt att hitta en lämplig bostad. Det lägger krokben för människors drömmar och det hindrar näringslivet från att rekrytera rätt kompetens. Det är inte rimligt att ingenjören eller sjuksköterskan som flyttar inte kan få tag på en hyreslägenhet, eller att studenter tackar nej till universitetsplatser i våra större städer för att det inte finns någonstans att bo.
Befolkningen ökar i Sverige och det är ett positivt tecken på att landet fungerar, att barn föds och människor vill bo och arbeta här. Med tanke på hur vår demografiska kurva ser ut, andelen äldre ökar snabbt, är det en välkommen utveckling. Men då måste vi få ordning på bostadsmarknaden.
Läs mer: Så kan 15 fel bli 15 rätt
2. VI BOR STORT OCH GLEST
I jämförelse med andra länder bor vi stort och glest. I snitt har vi 41 kvadratmeter per person i bostadsyta. Siffran för ensamstående kvinnor över 65 år som bor i villa är hela 114 kvadratmeter. Vi har också en stor andel ensamhushåll i Sverige, fyra av tio bor så. I SCB:s statistik visar det sig att 300 000 svenskar upplever att de är ofrivilligt ensamma med allt vad det innebär av sociala problem. Allra värst drabbas äldre män.
Våra städer är ofta glest befolkade. Områden från 1950-talet har i dag hälften av dåtidens befolkning. Det minskar underlaget för kollektivtrafik, handel och service. Städerna är också uppdelade efter funktion. Vi bor på ett ställe, arbetar på ett annat och handlar på ett tredje, vilket ökar behovet av transporter som ofta sker med hjälp av fossila bränslen. Den glesa staden är både ett problem och en möjlighet – det finns gott om plats att bygga nya bostäder på.
3. KLIMATKLOCKAN TICKAR
Vi måste begränsa de klimatpåverkande utsläppen av CO2. Bostadssektorn står för cirka 20 procent av Sveriges totala utsläpp om man räknar in både byggnation och förvaltning. Näringslivet jobbar för högtryck för att hitta andra material och nya arbetssätt för att minska bostädernas negativa påverkan. Ytterligare ett sätt är att använda det vi redan har smartare.
SVERIGE, VI HAR ETT RESULTAT – DET HÄR BEHÖVER VI JOBBA MED
1. ATTITYDER
Kommunala och statliga aktörer behöver vara möjliggörare i plan- och byggprocessen. På alltför många håll är det lättare att säga nej än att försöka hitta vägar framåt. Vi måste ha respekt för våra olika roller och det offentliga har myndighetsansvar, men alldeles uppenbart tolkas det på olika sätt i olika kommuner. Stads/samhällsbyggnadskontoren behöver arbeta närmare de privata bolagen i planarbetet för att hitta gemensamma lösningar. Bostadsbristen är ett gemensamt problem som vi behöver lösa tillsammans.
2. REGLER
Näringslivet vill ha tydliga och långsiktiga spelregler. Efter en gedigen utredning ska byggreglerna nu moderniseras. Det är bra och nödvändigt. De senaste åren har tillfällig praxis snarare än genomtänkta riktlinjer varit vägledande för hur om- och tillbyggnationer kunnat göras, något som också Boverket uppmärksammat.
Ett av de bärande avsnitten i utredningen Modernare byggregler (SOU 2019:68) handlar om ombyggnation. Utredningen visar att de nuvarande reglerna ”hindrat en stor andel ombyggnadsåtgärder i det befintliga bostadsbeståndet”. Utredarna föreslår därför att begreppet ombyggnad utgår ur Boverkets byggregler (BBR). Då blir det enklare att tolka regelverket och byggaktören slipper stora merkostnader för anpassning av den befintliga fastigheten. En annan viktig del i utredningen visar att många kommuner uppfattar allmänna råd som krav. Utredningen föreslår därför att råden stryks och att BBR formuleras som funktionskrav.
Vi hoppas att politikerna tar fasta på utredningens resultat och sedan vågar sätta ner foten och åstadkomma en lagstiftning som underlättar byggande och ett effektivt nyttjande av det som redan är byggt.
Läs mer: Hur kan rätt arkitektur lindra bostadsbristen?
3. ÖVERKLAGANDEN
Överklagade byggen är något av en svensk nationalsport. Det gäller även för om- och tillbyggnader. I Boverkets årliga enkät skriver länsstyrelsen i Västra Götaland att den, trots effektiviseringar, inte har kunnat hålla rekommenderade handläggningstider för överklagade bygglov eftersom antalet ärenden hela tiden ökar.
Gustaf Davidssons KTH-studie från 2016 visar tydligt att det är en begränsad grupp i samhället som oftare än andra protesterar mot detaljplaner. Bilden när det gäller överklagade bygglov för om- och tillbyggnader är troligen en liknande. Oftast leder överklagandet heller inte till någon förändring, endast 1,5 promille av forskarstudiens planer stoppades. Hanteringen av överklaganden är kostsam och tidskrävande både för byggaktörerna i näringslivet och för samhället. Den leder också till högre priser och hyror till slutkund.
Nu måste politiken våga ta överklagandefrågan ett steg vidare. Att begränsa sakägarkretsen och vad som får överklagas kan vara två steg i rätt riktning. Även handläggningstiderna måste kortas.
NU KRÄVS SNABBA ÅTGÄRDER
Det är viktigt att vi snabbt kommer vidare i bostadsfrågan. Att utnyttja det vi redan har bättre är en väg att gå. Exempel på hur, finner du i vår rapport Från Bostadsbrist till Bostadslist, som vi länkar till nedan. Här kan du också ta del av case och fördjupa dig i frågan.
