Flexibla kollektivavtal och bättre validering kan mildra kompetensbristen i byggsektorn
Ingen skulle behöva gå arbetslös om vi fixade kompetensförsörjningen till byggsektorn. Det var branschens budskap till statssekreterare Alf Karlsson när han i förra veckan besökte Västsvenska Handelskammaren för att diskutera regeringens prioriteringar efter utredningen om arbetskapacitetsbristen i byggbranschen som presenterades i december.
Det ska byggas 710 000 nya bostäder fram till år 2025 och byggbranschen skriker efter arbetskraft, samtidigt har man stora problem med att hitta rätt kompetens. Även för relativt enkla jobb.
Företagen var eniga i att det skulle gå att mildra en del av arbetskraftsbristen genom att anställa grupper som i dag står utanför arbetsmarknaden, unga och nyanlända, men då behövs åtgärder på flera plan. Det handlar om en förenklad valideringsprocess av nyanländas kompetens och en tidig identifikation av vilka kunskaper inom bygg som nya svenskar besitter. Det handlar också om att från regeringens sida sätta press på arbetsmarknadens parter att modernisera kollektivavtalen och göra dem mer flexibla. Företagen vill se ett större lönespann, lägre lägstalöner, slopade ackord och mer flexibilitet kring bestämmelserna om praktik och timmar. Det finns flera exempel på onödiga regler inom kollektivavtalen som snarare stjälper än hjälper branschen.
- I dag kan inte en elektriker åka i samma bil som en VVS-montör på arbetstid, det tillåter inte elektrikeravtalet. Hur ska man då kunna arbeta ihop på bygget på ett bra sätt? säger Tony Serenban, VD på Caverion.
Ökade satsningar på yrkesutbildningar lyftes också upp som nödvändigt för såväl den kortsiktiga som den långsiktiga kompetensförsörjningen. Man efterfrågar fler utbildningsplatser och mer näringslivsförankring på yrkesprogrammen, men efterlyser också en attitydförändring i samhället gentemot praktiska utbildningar. Särskilt viktigt är det att få upp intresset hos kvinnor att söka sig till byggbranschen, de senaste åren har andelen kvinnor i byggindustrin endast legat runt 8 procent.
Särskilt viktigt är det att få upp intresset hos kvinnor att söka sig till byggbranschen.
- Det behöver bli mer attraktivt att söka sig till yrkesutbildningarna, också för tjejer. Här ser branschen sitt eget ansvar, man behöver bli bättre på att kommunicera vilka karriärvägar som finns och motverka machokulturen på arbetsplatserna, säger Åsa Vikner, kompetensförsörjningsansvarig på Västsvenska Handelskammaren.
Statssekreterare Alf Karlsson tog med sig företagens inspel från i sitt fortsatta arbete med att lösa arbetskapacitetsbristen i byggsektorn.
Deltagare vid mötet
Markus Brink, Erlandsson Bygg
Emma Hård, HSB Göteborg
Andreas Brendinger, Sveriges Byggindustrier
Martin Hellman, Ehrab Byggservice
Alf Karlsson, Näringsdepartementet
Susanne Liljedahl, Skanska
Anna Dahlberg, Balder
Hanna Jakobsson, NCC
Tony Serenban, Caverion
Hillevi Skötte, Ventab
Västsvenska Handelskammaren företräder över 2800 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.