Det mestai är ännu ogjort, underbara framtid!

Ingvar Kamprads bevingade ord om en underbar framtid har många bottnar som vi bör reflektera över i vår samtid, inte minst när det handlar om utvecklingen av AI. (Du som är uppmärksam har säkert redan sett det lilla extra I:et i rubriken). Om du läser hela stycket i ”En Möbelhandlares Testamente”, från IKEAs manifest 1976, får du nog bilden av att Ingvar huvudsakligen syftade på de fantastiska upplevelser som entreprenörskap och bolagsbyggande ofta bjuder på. Men också att du i ett tillväxtbolag aldrig får eller kan bli nöjd – utan ständigt måste sträva framåt och älska resan mer än målet. ”Känslan av att vara färdig är ett effektivt sömnmedel” skrev Ingvar Kamprad.

Det mesta är ännu ogjort

Detsamma gäller utvecklingen av AI, vi måste förhålla oss nyfikna, positiva och ivriga till resan snarare än målet, och inte bli mätta så fort vi ser tidiga resultat. Ta exempelvis Karolinska Institutets spännande projekt att låta AI göra en första bedömning av röntgenbilder inom mammografi. På så vis kan radiologer, som det är brist på, utföra fler diagnoser. Det finns all anledning att tro att AI i kombination med nya screeningtekniker, exempelvis högupplöst ultraljud (PACT), kan tillgängliggöra diagnostik på exempelvis vårdcentraler helt utan inblandning av radiologer i framtiden. Det är ett nytt systemtänk. Med andra ord; trots att Karolinska kan öka kapaciteten i dagens screeningsystem med låt säga 50 procent, så är det mesta ännu ogjort.

Vi har genomgått totala omställningar tidigare

Men, i den här krönikan ska jag fokusera på en helt annan beståndsdel i Ingvar Kamprads budskap: Den att vi själva skapar vår framtid, som individer, organisationer, nationer och mänsklighet. Och att vår inställning måste vara att vi ska skapa något positivt, en underbar framtid helt enkelt. AI är redan en teknologi som håller på att omforma hur hela vårt samhälle ser ut och fungerar.

Det kan verka skrämmande, men faktum är att vi som människosläkte har hanterat en rad sådana totala omställningar tidigare, och det finns ingen anledning att tro att vi inte kommer kunna skapa den framtid vi själva vill ha den här gången. Ta införandet av elektricitet, mekaniseringen av jordbruket eller övergången från religiöst grundade till sekulära nationer. Självklart bjuder historien på en mängd otrevligheter i samband med alla dessa transformativa skeden, och vi kan förvänta oss bakslag även med AI. Men nettoeffekten av elektrifiering, mekanisering och sekularisering för mänsklighetens välstånd är otvetydigt positiva. Och inom en inte allt för avlägsen framtid, åtminstone ur denna krönikas perspektiv, så kommer vi sannolikt ha samma lugna och balanserade inställning till AI.

Att kapitalisera på undergång

Varför är då den generella bilden av AI en helt annan? Att AI kommer ta minst hälften av alla jobb. Eller att en super-AI en dag kanske bestämmer sig för att utradera oss människor. Låt mig raljera lite med svaret på den frågan: För att Hollywood inte tjänar pengar på att göra filmer om en underbar framtid. För att forskare inte får nya feta anslag om de rapporterar om att allt kommer gå bra. För att de stora konsultbolagen kan ta mer betalt som räddare i nöden – och därför hellre målar upp hot än möjligheter. Nobelpristagaren Daniel Kahneman är känd för att ha påvisat att människors motivation att förhindra en förlust är dubbelt så stark som vår motivation att förverkliga en vinst (Kahneman & Tversky, 1979). När tänkbara framtidsscenarier med AI är både katastrof och karneval på samma gång är det helt enkelt så att vår natur riggar oss att fokusera på vår hypotetiska undergång. Och det går det givetvis att kapitalisera på om man är filmskapare, forskare, eller konsult.

 Vi måste givetvis överväga säkerhetsaspekterna med Artificiell intelligens

Vi måste även överväga säkerhetsaspekterna med AI, precis som med all annan ny teknologi, liksom den sociala omställning som utbredningen av AI kan föra med sig. Men det måste göras med en balanserad analys och en grundläggande inställning till människans förmåga att hantera nya maktmedel. Vi har skapat flera andra teknologier före AI, med kraft att mer eller mindre utradera vår civilisation: Kärnvapen, syntetiska virus och nyttjande av fossila energikällor. De första två har vi hanterat så här långt, trots extrema risknivåer under historiens gång. När det gäller människans globala påverkan på klimatet återstår det att se om vi lyckas hantera detta hot mot vår civilisation lika effektivt.

Kan motverka Flera globala problem

Vad väntar då i den underbara framtiden, när vi har fått lite mer gjort med AI?

• Att rädda liv och spara stora summor pengar i sjukvården
• AI förutspås nu skapa fler jobb än de som kommer försvinna eller förändras
• Att hantera klimatförändringar är en sak som AI har visat sig vara till stor hjälp med
• AI hjälper till att stoppa människohandel
• AI kan identifiera och ingripa i tid vid svår depression och självmordsbenägenhet
• AI används för att bekämpa fattigdom

Jag hoppas att du som läst denna krönika nu känner lite mer hopp och nyfikenhet inför att utforska möjligheterna med AI. Inom kort slås dörrarna upp till det Nationella AI-centrat på Lindholmen Science Park. Låt oss då gemensamt se till att vi sätter en agenda med huvudsaklig riktning mot en underbar framtid med AI, inte den hypotetiska apokalypsen!

Vi publicerar nya krönikor varje månad, vill du läsa fler? Följ vårt nyhetsbrev