Bostadsbristen i Västsverige hindrar tillväxt
Gapet mellan antalet nybyggda bostäder och behovet gapar allt större. I Västsverige säger 66 procent av företagsledare och regionchefer att bostadsbristen redan gör eller snart kommer att göra det svårt att rekrytera kompetens.
Bristen på bostäder är akut i Sverige. Enligt Boverket uppger 240 av 290 kommuner att de har bostadsbrist. Så ser det ut även i Västsverige. Med några få undantag lyser hela området rött på Boverkets karta.
För näringslivet är svårigheterna att hitta bostäder ett rekryteringshinder. I Västsvenska handelskammarens nya studie Ledarkollen 2017 uppger två tredjedelar av företagsledarna i Västsverige att bostadsbristen redan är ett problem, eller kommer att bli det, när det gäller att rekrytera personal.
Fantomsmärtan släpper äntligen greppet
Sent omsider har byggandet ökat i hela Sverige, även i Göteborg. Det är bra, fantomsmärtan efter alla tomma lägenheter och rivningar av bostadshus på 1980-talet börjar äntligen släppa greppet. Samtidigt är det tydligt att Göteborgs stad behöver steppa upp takten för byggandet ytterligare. Förra året var antalet färdigställda bostäder 2680 stycken, varav 2401 var nybyggda.
Tydligt att Göteborgs stad behöver steppa upp takten för byggandet ytterligare
Boverket har angett att staden behöver bygga 4000 nya bostäder årligen från 2016 till år 2025 för att komma i kapp behoven.
Även brist på kontor
Och det räcker inte med bostäder. Vakansgraden i Göteborg när det gäller kontor är sex procent, lägst i Norden. Även det är ett etableringshinder för näringslivet.
Så vad behöver göras?
Signalerna från våra medlemmar i bygg- och fastighetsvärlden är tydliga. De vill ha:
- Långsiktiga spelregler
- Kortare planprocesser
- Mindre detaljstyrning
Det här vill vi:
Återuppta bostadspolitiska samtal
Bostadsminister Peter Eriksson tillsätter utredningen efter utredning om byggande. Så var det under Alliansregeringen och så har det fortsatt sedan de rödgröna flyttade in i Rosenbad. Intresset för att nå blocköverskridande lösningar som håller över tid verkar dock långt borta. Risken är uppenbar att politiken fastnar i detaljer och att målkonflikter inte kommer upp till ytan. Just nu finns en tendens att trycka ner allt ansvar i enskilda detaljplaner som ensamma ska lösa allt från segregation och barnperspektiv till miljötänk och rekreation.
Allmän initiativrätt
Från Handelskammarens sida ser vi ett stort behov av att reformera planarbetet med bättre och mer bindande översiktsplaner där olika samhällsbehov värderas och prioriteras. På det sättet kan vi också släppa in bygg- och fastighetsbolagen i arbetet med detaljplaner. Vi tycker att det är positivt att Peter Eriksson har tillsatt en utredning av översiktsplanering och allmän initiativrätt. Men det är viktigt att den blir parlamentariskt förankrad och inte slängs i papperskorgen vid ett eventuellt maktskifte.
Vem ska ha råd att bo?
Även efterfrågesidan måste börja belysas på ett seriöst sätt. För den enskilda människan och familjen är bostaden ett hem. I den uppdrivna byggkonjunkturen och med brist på kompetens inom alla delar av byggprocessen behövs fräscha ögon på hur kostnader kan kapas och efterfrågan stärkas så att fler har råd att välja boende.
För den enskilda människan och familjen är bostaden ett hem.
Intresset för industriellt byggande, där hus byggs på fabrik, ökar nu i branschen. Det handlar inte om tillfälliga lösningar eller enahanda modulbyggande, utan öppnar dörren för att med hjälp av ny teknik och digitalisering optimera och variera byggande och samtidigt pressa priser genom skalfördelar.
Men politikerna måste också gemensamt våga lyfta på locket när det gäller bostadslån och finansiering.
Två bussar i veckan
Göteborg växer så att det knakar. År 2015 var befolkningsöverskottet netto 7 045 personer. Det motsvarar två fullpackade stadsbussar i veckan. På stadsbyggnadskontoret ritar arkitekterna hus och planer så att skärmarna glöder, men hittills motsvaras inte den takten av antalet lyftkranar på byggplatser.
Våra medlemsföretag vill inget hellre än att sätta spaden i jorden, men stöter på problem. Förvaltningarna och processerna är dåligt synkade, politiken upplevs som nyckfull och bristen på transparens är stor.
Det pågår en översyn av hur facknämnderna i Göteborg ska organiseras. Vi och våra medlemsföretag har haft möjlighet att lämna bidrag i den viktiga processen. Men organisation i alla ära, det behövs också en kultur, både hos förvaltningar, kommunala bolag och politiker, som välkomnar tillväxt och vill samarbeta med näringslivet. Det är en överlevnadsstrategi för en konkurrensutsatt region.
Miljonstaden Göteborg
Handelskammaren vill att Göteborg ska fortsätta att växa och bli en miljonstad i en region med tre miljoner invånare. En storstad i en större arbetsmarknadsregion ger förutsättningar för långsiktig jobb- och företagstillväxt. Men då måste byggandet lämna ritborden och byggbarackerna och lyftkranarna komma på plats.
LÄS MER: DEL 1 - SATSNINGAR PÅ KOLLEKTIVTRAFIK
LÄS MER: DEL 2 - ANVÄND MELLANRUM FÖR ATT ÖKA STADENS ATTRAKTIVITET
LÄS MER: DEL 3 - KAN DEN TYSKA MODELLEN UNDERLÄTTA VÅRA REKRYTERINGAR?
LÄS MER: DEL 4 - UPPTAGNINGSOMRÅDE: VÄRLDEN
Om kompetensjakten
Kompetensjakten – En artikelserie i 5 delar med fokus på hur vi skapar ett Västsverige som lockar kompetens.
I denna serie kommer vi att titta på utmaningarna att locka kompetens till vår del av Sverige ur olika perspektiv, som infrastruktur, attraktiv stad, global attraktion, yrkeskompetens och bostadsbyggande.
Statistiken i artiklarna baseras på Handelskammarens studie Ledarkollen 2017. Ledarkollen är en webbenkät som besvarats av närmare 900 vd:ar och chefer hos Västsvenska Handelskammarens medlems- och kundföretag, för att lyssna av hur ledare för västsvenska företag ser på framtiden. Frågorna i enkäten kretsar kring personliga och professionella utmaningar, ledarskap och rekrytering.
Västsvenska Handelskammaren företräder över 2800 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.
