Bohusbanan tur och retur
Handelskammaren är väl insatt i Bohusbanans utmaningar och möjligheter, men den kunskap som kommer från att köra tåg på sträckan har vi saknat. Fram till nu. Markus Ottemark, ansvarig för infrastrukturfrågor, rapporterar från förarhytten.
En solig men blåsig dag i mitten av november fick jag möjlighet att följa med i förarhytten på en tågresa mellan Göteborg och Strömstad. Att det var en blåsig dag är relevant att nämna när vi pratar om Bohusbanan då vinden utgör ett hot mot tågtrafiken. Det korta avståndet mellan kontaktledningarna och den omgivande skogen, främst på banans norra delar, innebär att grenar och träd alltför ofta faller ner på ledningarna när vinden friskar i. Vid sådana tillfällen måste tågtrafiken ställas in. Detta var dock inte en sådan dag.
Mer än en fjärdedel av alla stölder längs de svenska järnvägsspåren drabbade Bohusbanan.
Återkommande kopparstölder utgör ett annat hot mot trafiken på Bohusbanan. Under årets första nio månader drabbades Bohusbanan av 30 kopparstölder. Antalet kopparstölder i hela landet var under samma period 107. Det innebär att mer än en fjärdedel av alla stölder längs de svenska järnvägsspåren drabbade Bohusbanan. Dessa stölder måste få ett stopp. Bättre bevakning och att successivt ersätta kopparledningar med mindre stöldbegärliga aluminiumledningar är nödvändigt.
Handelskammaren har drivit frågan om en upprustning av Bohusbanan under många år och har en god uppfattning om både utmaningar och möjligheter. Men den kunskap som kommer från att dagligen köra tåg på Bohusbanan saknar vi. Därför var det värdefullt att vara med i förarhytten och ta del av lokförarens detaljerade kunskap om allt från tidsvinster per lokmodell – med att byta en växel anpassad för 40 kilometer i timmen till en växel anpassad för 80 kilometer i timmen – till att det längs Bohusbanan finns tre olika typer av kontaktledningsupphängningar.
Ett önskemål från lokförarhåll är att Trafikverket ska höja de tillåtna hastigheterna på delar av järnvägsnätet i Västsverige, bland annat på Bohusbanan och Boråsbanan. I Skåne, Blekinge och Bergslagen är den högsta tillåtna överhastigheten 15 procent medan den i Västsverige är 10 procent. Om Bohusbanan hade varit placerad i Skåne skulle samma tågmodell alltså få köra något snabbare än vad de får i Bohuslän. Genom att tillämpa samma regler i Västsverige som i Skåne skulle restiderna kortas något.
Noterbart från förarhytten var de många nedlagda stations- och mötesspåren. Idag när efterfrågan på järnvägskapacitet ökar, inte bara längs Bohusbanan utan i hela landet, framstår dessa nedläggningar som kapitalförstöring. Handelskammaren arbetar för att södra Bohusbanan ska byggas ut till dubbelspår, vilket skulle korta restiden från dagens 70 minuter till 40. Men redan innan en sådan utbyggnad kommer till stånd måste det byggas fler mötes- och förbigångsspår för att öka kapaciteten på kort sikt.
Noterbart från förarhytten var de många nedlagda stations- och mötesspåren.
Utan tidigare spårnedläggningar hade den kapaciteten till viss del redan varit på plats. Just nu planeras ett nytt mötesspår i Grohed strax söder om Uddevalla. I brist på intresse från Trafikverket, som är ansvariga för Bohusbanan, tvingas dessvärre Västra Götalandsregionen stå för hela kostnaden av den tillbyggnaden.
Bohusbanan börjar, eller slutar, i Strömstad. I framtiden är det möjligt att den får en fortsättning mot Oslo. I förslaget till ny nationell infrastrukturplan pekar Trafikverket ut sträckan Göteborg-Oslo som en brist, vilket innebär att sträckan ska utredas. Handelskammaren menar att den utredningen bör vara förutsättningslös och öppen för alternativa sträckningar, inte enbart utgå från järnvägens befintliga sträckning via Dalsland.
Med eller utan en fortsättning till Oslo ser Handelskammaren en stor potential i Bohusbanan både vad gäller näringslivets kompetensförsörjning och godstransporter. Nu måste vi, tillsammans med regionen och kommunerna i stråket, få Trafikverket att också se den potentialen och satsa på Bohusbanan.
Västsvenska Handelskammaren företräder över 2800 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång.
