Hur kan rätt arkitektur lindra bostadsbristen?
Sverige behöver fler bostäder för att komma till rätta med bostadsbristen, men hur ska framtidens boende egentligen se ut? Arkitekterna Emma Jonsteg och Gert Wingårdh ser helt olika lösningar på frågan.
83 procent. Så många av Sveriges kommuner anger att de har ett underskott på bostäder 2019, och bland dem finns många i Västsverige.
På Västsvenska Handelskammaren undersöker vi olika lösningar på bostadsbristen. En intressant aspekt handlar om hur framtidens boende behöver utformas. Vi kontaktade Emma Jonsteg, vd Utopia Arkitekter, och Gert Wingårdh, grundare och ägare av Wingårdhs arkitektkontor, för att diskutera saken.
– En stor del av de svenska hushållen är ensamhushåll, men det betyder inte att alla de här människorna faktiskt vill bo själva utan för många är det en ofrivillig ensamhet, påpekar Emma Jonsteg.
– I en undersökning vi har gjort ser man istället att hela 47 procent av svenskarna mellan 18 och 35 år gärna skulle vilja dela sitt boende med vänner.
Och det här gäller inte bara unga utan även äldre som har blivit ensamma sedan barnen flyttat hemifrån.
Läs mer: Så kan 15 fel bli 15 rätt
Boregler försvårar för kollektivboende
För att möta det här behovet har Utopia Arkitekter tagit fram ett koncept som de kallar Kombo – kompis- och kollektivboende.
– Det här handlar inte bara om att bygga större lägenheter utan om att bygga smartare lägenheter. I vårt koncept är lägenheten delad i två delar, en för privata rum och en för gemensamma sociala ytor.
Vi har ett ineffektivt utnyttjande av de bostäder som redan finns
Och lägenheten är fylld av smarta detaljer som underlättar för vuxna människor att bo tillsammans. Väggarna är tjockare för ökad ljudisolering, de enskilda rummen har egna lås och i köket finns flera olika kylskåp.
– Problemet är att dagens boregler gör det svårt att bygga kollektivboenden, säger Emma Jonsteg.
– Till exempel har vi haft problem med att bara en person får stå på kontraktet vilket gör att de andra då skulle behöva bo som andrahandshyresgäster. Allt det här behöver diskuteras om vi ska kunna bygga sådana här gemensamma lägenheter i större skala.
Bygg litet men smart
Gert Wingårdh ser andra möjliga lösningar på bostadsbristen.
– Internationellt sett har vi i Sverige en mycket hög andel bostäder per individ och dessutom bor vi relativt stort med i snitt 41 kvadratmeter per person. Däremot är det svårt för den sista femtedelen på bostadsmarknaden, de som har lägre inkomster, att få en bostad.
Ett sätt att tillgängliggöra fler bostäder är att bygga dem mindre och mer standardiserat, men med smarta lösningar. Ett exempel på det är Tellus Towers som planeras att byggas i södra Stockholm. Här byggs majoriteten av lägenheterna som små ettor, för att ge ett lägre pris, men med flyttbara väggar och infällbara möbler, vilket gör att de ändå kan anpassas efter den som bor där.
– Vi människor lever så olika liv, vi lever till och med olika liv olika veckor om vi har varannanveckasboende, och det här är ett sätt att bygga lägenheter som kan anpassas efter de här skiftande behoven.
bostäder uttnytjas inte
Både Emma Jonsteg och Gert Wingårdh är däremot överens om att inget av deras förslag i sig löser situationen på bostadsmarknaden.
Läs mer: Det krävs mod och experimentlusta för att lösa bostadsbristen
– Det här är en stor fråga och det finns inte ett enda svar som löser alltihop, säger Emma Jonsteg.
– För en del passar kollektivboende, för andra passar små lägenheter och det vi måste bli bättre på i framtiden är att bygga en mångfald av olika boendeformer.
Dessutom menar de båda, precis som Västsvenska Handelskammaren, att ett smartare nyttjande av det befintliga beståndet är ett måste för att lösa bostadsbristen.
– Vi har ett ineffektivt utnyttjande av de bostäder som redan finns och vi måste se över reglerna för skatt, finansiering och nya uthyrningsformer för att komma bort från de här inlåsningseffekterna, säger Emma Jonsteg.
Text: Karin Aase
PÅVERKA POLITIKEN, BLI MEDLEM IDAG
Västsvenska Handelskammaren företräder närmare 3 000 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.
Sidan uppdaterades: 24 januari 2020
